hund_cesar

Это видео недоступно.

Очередь просмотра

• Удалить все
• Отключить

Cesar Millan - der Hundeflüsterer

Хотите сохраните это видео?

• Пожаловаться

Пожаловаться на видео?

Понравилось?

Не понравилось?

In diesem Video geht es um den amerikanischen Hundeflüsterer Cesar Millan.

Ich gehe auf seine Methoden in der Hundeerziehung ein und gehe näher auf seine Kompetenz als Hundetrainer ein.

Ich hoffe, ich konnte euch mit meinen Infos und Tipps helfen.

Wenn ihr Fragen zum Thema habt, schreibt es mir in die Kommentare.

Über Beiträge, Bewertungen und Meinungen freue ich mich natürlich! :)

Hund cesar

Svenska Kennelklubbens dressyrpolicy

För SKK är det självklart att all hunddressyr ska utgå från positiv inlärning och förstärkning. I den mån en hund behöver korrigeras, får tillrättavisningen aldrig vara onödigt hård, den måste anpassas till individen, förseelsen och situationen och får aldrig styras av förarens ilska eller dåliga självbehärskning.

Vissa hundar utsätts för hård belastning och risk i sitt arbete. Därför är det ofrånkomligt att de också utsätts för fysisk och psykisk belastning under träning. Exempel: jakthundar vid eftersök på vissa viltslag, räddningshundar, bomb- och minhundar samt polishundar.

Vi är ganska lika våra hundar. Liksom människan är hunden ett socialt djur som trivs i små grupper. Hos oss motsvaras hundflocken av familjen, kompisgänget, fotbollslaget eller någon annan mindre grupp med gemensamma normer, där vi känner trygghet och solidaritet. Denna likhet i socialt avseende är själva nyckeln till hundens position som människans bästa vän och medhjälpare och den skall också vara det fundament på vilken all uppfostran, utbildning och dressyr av hundar vilar.

Inom hundflocken existerar olika former av aggression, exempelvis ranghävdande och avvisande. Genom den förstnämnda hävdar den enskilda medlemmen sin ställning inom flocken. Den andra formen syftar till att stöta bort en icke önskvärd flockmedlem. Detta är ytterst viktigt att hålla i minnet. Förstår hunden till fullo varför den råkat i tillfällig onåd, får tillrättavisningen effekt även om den inte är särskilt kännbar. Inser hunden däremot inte sambandet mellan förseelse och korrigering, uppfattar den förarens missnöje som avvisande aggression. Tillrättavisningen får då inte någon som helst positiv verkan på hundens beteende. I stället upplever hunden att den inte är önskvärd och drar sig undan, blir rädd och krypande. Händer detta upprepade gånger, mister hunden helt förtroendet för sin förare och förlorar förmågan att ta till sig dressyren.

Bestraffning är ingen inlärningsmetod och kan därför aldrig forma en hunds beteende i positiv riktning. Däremot nås framsteg i all dressyr om det önskvärda beteendet gradvis tränas fram under en systematiskt uppbyggd inlärningsfas i största samförstånd mellan förare och hund.

Alla hundar måste genomgå någon form av uppfostran eller dressyr för att fungera i vårt samhälle. Beroende på ras och användningsområde är det emellertid stor skillnad på vad som krävs av den färdigutbildade hunden. Av våra sällskapshundar fordrar vi normalt endast en viss grad av lydnad för att underlätta relationen mellan hunden och människorna i dess närhet. För vall-, bruks-, skydds-, tjänste- och jakthundar är kraven väsentligt högre, och det kan därför ibland krävas en mera eftertrycklig dressyr för att hunden ska fungera pålitligt även i en svår eller frestande situation.

Hund cesar

Hundens Utbildningsakademi 2009-2010

Jag har valt att skriva mitt examensarbete om Cesar Millan och fenomenet Dog Whisperer. Anledningen till att jag valde att skriva om honom var att jag ville granska vad det är han faktiskt gör och hur det påverkar hundarna både på kort sikt och i det långa loppet. En annan anledning till att jag ville granska Cesar närmare var att jag med anledning av min egen hund fick ett avsnitt rekommenderat redan 2006. En vän som visste att jag hade liknande problem med min egen hund tyckte att jag skulle se avsnittet om hunden Opie. Avsnit­tet berörde mig mycket och hans metoder och hur han kunnat bli så framgångsrik har intresserat mig sedan dess. Jag ville även undersöka substansen i det han gör och säger och om det finns några vetenskapliga belägg för att hans sätt att hantera hundar skulle vara exceptionellt framgångsrikt. Jag vill också undersöka möjligheten att arbeta med de aktuella hundarna med andra metoder än de Cesar Millan förespråkar.

I Ledarskap med Cesar kan man läsa att Cesar Millan föddes i Culiacan i Mexiko och spenderade under sin uppväxt mycket av sin tid på sin farfars gård där det fanns många hundar. Han drömde om att flytta till Ka­lifornien och bli världens bästa hundtränare och när han var 21 tog han sig över gränsen och in i San Diego. Han fick jobb på ett hundtrim och härifrån fick han ett rykte att kunna hantera även de svåraste hundarna. Han började arbeta med att rehabilitera hundar och 1994 upptäcktes han av Will Smith och Jada Pinkett Smitt som rekommenderade honom till andra kända personer. Han startade sitt Dog Psychology Center där han rehabiliterade problematiska, aggressiva och övergivna hundar. 2005 tilldelades han the National Hu­mane Societys pris för sitt arbete med att rehabilitera hundar, han har nominerats till tre Emmypriser och upptogs 2007 som hedersmedlem i International Association of Canine Professionals. Han driver sedan 2007 the Millan Foundation, en ideell organisation som ”räddar, rehabiliterar och omplacerar vanvårdade och övergivna hundar”. Organisationen arbetar även förebyggande genom kastreringskampanjer, upplysning och ett skolprojekt för att lära barn och ungdomar omtanke och empati med människor och hundar. Cesar Millan har gått från en relativt fattig uppväxt till multimiljonär och en av National Geographics största stjärnor. Tv-showen Dog Whisperer som startade 2002 sänds nu i över 100 länder, Cesar har medförfattat sex böcker, ger ut tidningen Cesar's Way och turnerar över hela världen (Millan och Peltier, 2009).

Syftet med arbetet är att klargöra exakt vad Cesar Millan gör och hur det påverkar hundarna. Vad finns det för relevans i hans tillämpning av dominans och ledarskap? Vilka är hans träningsmetoder och finns det effekter med träningen som inte ses vid sändningen men som kan visa sig senare? Finns det alternativ till Cesars sätt att arbeta?

I arbetet har jag granskat tv-showen Dog Whisperer för att få så mycket material som möjligt att utgå ifrån. Utöver säsong 1 i vilken jag sett samtliga avsnitt har jag även sett utvalda klipp och episoder som diskuterats mycket för att kunna utgå även ifrån dessa. Jag har fört protokoll för varje hund som varit med i första sä­songen för att få svar på samma frågor i varje program. Eftersom det är svårt att veta vad som pågår när ka­meran är avstängd och om något mer händer som klippts bort har jag utgått ifrån det som visas i respektive avsnitt och ingenting annat. Jag är medveten om att detta i vissa avsnitt kan ge en skev bild åt ena eller andra hållet men jag vill undvika för mycket spekulationer och utgår alltså ifrån att det som händer är det som visas på tv. Jag har kommit fram till att det är det mest rättvisa sättet att analysera avsnitten. Jag har utöver detta läst en stor mängd artiklar om Cesar Millan liksom hans bok Ledarskap med Cesar och utgått från The ultimate episode guide där alla avsnitt i säsong 1-3 finns beskrivna tillsammans med uppföljningsinforma­tion. En del information har även hämtats från hans hemsida.

För att kunna skildra Cesars sätt att arbeta med hundarna krävs en presentation av de begrepp han använder. Många av orden är dessvärre inte ordentligt definierade men jag har försökt se vad han menar med dem, om det finns andra innebörder av orden och om det han gör har fler namn än de han använder.

Enligt Cesar (Millan, Peltier 2009) lever hundar i det vilda i linjära hierarkier, där en ledarindivid bestämmer över de andra hundarna som får rätta sig efter ledaren. Han menar att det förekommer mycket tillrättavisn­ingar och att ledaren på så vis stärker sitt ledarskap. Han säger samtidigt att flockgemenskapen präglas av ömsesidig respekt och förtroende och att ett välfungerande samarbete är en förutsättning för överlevnad. En ledare är inte något man blir utan något man föds till och alltså är det inte den som är störst och starkast som blir ledare utan den som de andra ser upp till, den som utstrålar rätt energi. Om ägarna utstrålar fel energi och inte fyller ledarrollen så kommer hunden automatiskt att bli ledare för sin ”flock”. Han hävdar att tiken uppfostrar sina valpar genom att markera med tänderna och att det är därför det fungerar så bra med hans korrigerande ”bett”. En viktig del i Cesars rehabilitering är att få hundarna i rätt sinnesstämning, att göra dem lugna och undergivna. Cesar menar att det i en flock bara finns två roller: ledare och följare.

Cesar Millan (Millan, Peltier 2009) bygger sin träning på att korrigera oönskade beteenden för att få hun­darna att bli lugna och undergivna. Han använder metoder för att korrigera hundarna som han säger att han hämtat från naturen och han pratar ofta om att tikar och ranghöga djur korrigerar de som är lägre i rang för att få dem att inta en lugn och undergiven attityd. Han menar att det finns en skillnad mellan bestraffning och korrigering. En korrigering är enligt honom en omedelbar reaktion för att avbryta ett beteende medan en bestraffning är beroende av att den bestraffade förstår att den gjort fel. Överlagd bestraffning är något som uteslutande människor sysslar med och det fungerar inte på hundar för de vet inte vad som är ”rätt och fel”, han föredrar alltså orden korrigera eller tillrättavisa framför bestraffa. Han korrigerar med ”energi, kroppsspråk, ögonkontakt och beröring”. När andra säsongen av Dog Whisperer sändes på TV kom Cesar i kontakt med en psykolog, Alice Clearman som förklarade de vedertagna termerna Positiv förstärkning (R+), Positiv bestraffning (P+), Negativ förstärkning (R-) och Negativ bestraffning (P-) för honom. Även om han förstod att han till stor del använde P+ (Positiv bestraffning) så var han fortfarande inte bekväm med ordet ”bestraffning” eftersom det är något som bara människor gör (oklart om han menar att hundarna ser honom som en hund eller en människa). Han valde alltså att fortsätta använda ”korrigera” och ”tillrättavisa” istället för Positiv Bestraffning eftersom han tyckte det lät bättre. Han menar vidare att han inte ”slår eller nyper” hundarna utan att han ”efterliknar valptikens eller en annan ranghög hunds tillrättavisande bett”. Han kan även rycka i kopplet eller stöta till hunden med foten på bakdelen för att ”bryta ett beteende och få den att förstå att beteendet inte accepteras i flocken”. Sparken jämför han med att knacka en kompis på axeln. Cesar Millan menar att användandet av disciplin skapar en win-win-situation och att all träning måste bygga på positiva erfarenheter för hunden. Han skriver i sin bok Ledarksp med Cesar, i avsnittet om “Världens bästa verktyg” att man måste ha absolut gehör för tajming för att lyckas med exempelvis en kastkedja eftersom ”en nanosekund för tidig eller för sen korrigering skämmer allt.” Han hävdar vidare att han alltid använder så lite tryck som möjligt för att nå önskat resultat.

Cesar Millan använder i sin bok Ledarskap med Cesar (Millan, Peltier 2009) den populära termen Positiv Förstärkning och menar att den är ytterst relevant när det kommer till inlärning av beteenden. Han är noga med att poängtera att han själv använder belöning när han tycker det behövs men att han föredrar att arbeta med andra metoder. Han skriver i sin bok att ”Den uppfostringsmetod som de flesta känner sig bekväma med att använda när det gäller att förändra beteenden hos både människor och djur är den positiva förstärkningen. Denna känns bra, både för den som utför åtgärden och för den som den är riktad mot. Dock bör man hålla det hela inom rimliga gränser”. Med rimliga gränser menar han att den positiva förstärkningen inte får an­vändas slentrianmässigt så den förlorar sitt värde. Han menar också att man inte kan ge godis eller beröring till en hund som är rädd eller nervös eftersom det förstärker rädslan och osäkerheten. Han menar att klick­erträning kan vara effektivt och ”hos vissa djurarter till och med påskynda inlärningen” men att den funkar bäst när man ska lägga till, inte när man ska ta bort ett beteende (även om han säger att det förvisso går att ta bort ett beteende genom att ersätta med ett annat). Klickerträning fungerar enligt Cesar för att lära in trick, normal vardagslydnad hos normalsnälla, balanserade hundar med låg-till-medel-energi men eftersom ”hun­darna han arbetar med är mycket obalanserade kan inte deras beteende ändras för en godbit, hur läcker den än må vara”. Cesar menar även att man måste kombinera klickerträning med korrigeringar (positiv bestraffn­ing).

Cesar använder sig ofta och gärna av en metod som kallas för flooding. Han kallar det för att hunden “möter sina rädslor” och det går ut på att han tar med hunden till det den är rädd för. Väl där tar han bort alla möj­ligheter för hunden att fly undan. Oftast innebär det att han har hunden kopplad i strypkoppel och korrigerar den när den försöker gå iväg. Exempel som jag stött på i hans program kan vara en hundrädd hund som placeras i en stor grupp hundar utan möjlighet att komma undan, vattenrädda hundar och hundar som är rädda för blanka golv eller trappor släpas ner i vattnet/över golvet/upp för trappan i strypkoppel, hundar som är rädda för en plats eller föremål tvingas vistas nära det utan flyktväg. I ett avsnitt har han konsturerat en specialhusvagn där han har skärmar runt hunden som visar saker den är rädd för och spelar upp obehagliga ljud som varvas med mattens röst samtidigt som hunden springer på ett löpband. Han menar att när hunden inte kan backa ur kommer den till slut att komma över det den är rädd för. Samma metod används av vissa psykologer i syfte att få människor att komma över sin rädsla. Det kan då innebära att en person stängs in i ett rum med ormar för att bota en fobi eller att ta upp människor med akrofobi på ett tak för att hjälpa dem komma över sin höjdrädsla. Metoden ifrågasätts dock starkt, särskilt i fråga om rehabiliterig av djur som inte har samma möjlighet att resonera. De vet inte att det är ett övergående stadie och får panik av den starka räd­slan. Cesar menar att man, genom att ta små steg bara gör rädslan värre, och säger i episoden om Baby Girl, hunden som sätts in i husvagnen “If I do baby steps, I’m just going to make her more and more fearful”.

Cesar skriver i sin bok Ledarskap med Cesar (Millan, Peltier 2009) att det i rehabiliteringen är väldigt viktigt att rätt energi råder och att hundarna influeras av människornas och de andra hundarnas lugna, säkra energier. I vissa avsnitt, där ägarna blir oroliga över Cesars metoder kan Cesar påpeka att det är ägarnas neg­ativa energi som får hundarna ur balans. Ett exempel är avsnittet om Jonbee där matten tycker det är jobbigt när Cesar ser ut att slåss på liv och död med hunden som inte vill bli hanterad inomhus. En annan situation när Cesar menar att ägarnas energi orsakar obalans i hunden är när hunden återförenas med sina gamla ägare efter en kortare eller längre separation. Exempel är avsnitten om Trinity och om Emily som har behandlats för sina problem med andra hundar och vid återföreningen efter en vistelse på Cesars center börjar slåss med en de andra hundarna på centret. Cesar menar att energier är något som finns i oss, i hundarna, i naturen och allt runt omkring oss. Han menar att inställning, kroppshållning och utstrålning är avgörande för hur hun­darna tolkar oss och har man inte rätt energi så märker hundarna det direkt. Han försöker få folk att hitta ett sinnestillstånd de kan plocka fram när de ska hantera sina hundar, ett tillstånd där de är lugna och säkra. Den energin ska genomsyra allt vi gör och få hundarna att hamna i rätt sinnesstämning själva.

Cesar Millan poängterar i nästan varje avsnitt av Dog Whisperer (säsong 1-7) vikten av fysisk motion. Han menar att många hundar blir obalanserade pga bristfällig motion. Utifrån den bild som ges i avsnitten verkar situationen väldigt annorlunda jämfört med Sverige. I USA går många människor aldrig ut med sina hundar, de rastas i trädgårdar eller tas på enstaka kortare promenader. Cesar har sagt att i den bästa av världar skulle hundarna få komma ut på promenad två gånger om dagen men med tanke på hur upptagna människorna är så är det orealistiskt enligt honom. Han rekommenderar ofta ägarna att skaffa löpband eller cykla, åka inlines eller springa med hundarna. Han förordar den här typen av motion även för små valpar och har i avsnittet om Wilshire rekommenderat daglig löpbandsträning för att den tre månader gamla valpen ska bränna energi och bli mer foglig. Jag har aldrig sett honom prata om att det kan bli för mycket fysiskt aktivitet för hun­darna. Cesar använder rutinmässigt fysisk motion för att trötta ut hundarna och göra dem enklare att arbeta med. Hundarna som visas i TV ses ofta flämtande, säkert delvis pga värmen och stress men troligtvis även pga ansträngande motion de inte är vana vid. Jag har aldrig sett Cesar förorda enbart motion eller aktivering som lösning för en hund utan det kombineras alltid med regler och disciplin. Cesar menar att hunden får sin mentala stimulans av promenaden med sin ledare, att den får koncentrera sig och på så vis uppnås en balans mellan fysisk och mental stimulans.

Cesar Millan (2009, Dog Whisperer säsong 1-7) menar att ”energin” är det viktigaste redskapet i hundträn­ing och att det är den som avgör om det verktyg man använder kommer få önskad effekt. Fel använt kan alla verktyg skada hunden. Cesar skriver i sin bok att kastkedjor/burkar, slag och vattensprutor är dåliga eftersom det är svårt med tajmingen och att hunden ofrånkomligt kopplar ihop ”korrigeringen” med den som utdelar den vilket minskar förtroendet. ”Att få något kastat på sig ingår inte heller naturligt i en hunds värld. Det kan kanske få den att låta bli att repetera ett oönskat beteende, men det kommer inte att öka förtroendet för den som kastade, och hunden kommer inte heller att bli lugnare och tryggare på det viset.” Cesar använder i sina hembesök och i sin show de verktyg som ägarna normalt använder på hundarna. I Dog Whisperer har allt från stryphalsband till stackel- och elhalsband (som är förbjudna i Sverige) använts. Han använder enligt egen utsago helst ett enkelt rep eller strypkoppel som han sätter högt upp på hundens hals, bakom öronen. Där, menar han riskerar han inte att strypa lufttillförseln utan får största möjlighet att påverka hunden med sina ”initiativ”. Kopplets placering gör även att hunden inte kan nosa som den vill (viktigt för ledarskapet) och att den får ”en stolt kroppshållning”. Han skriver i sin bok att stryphalsband låter så otrevligt och hade föredragit ett annat ord, förslagsvis ögle- hals- eller kontrollkedja. Cesars specialtillverkade halsband Illu­sion (döpt efter hans fru) fungerar på samma sätt. Halsbandet är egentligen tredelat, de två nedre halsbanden håller det tredje på rätt plats, strax bakom öronen och förhindrar det från att kasa ner till den kraftigare delen av halsen. Det översta halsbandet är ett tunt stryphalsband och de två nedre är bredare och deras enda funk­tion är att hålla strypkedjan på den plats där den har mest effekt.

Vad jag kunnat utläsa bygger Cesar väldigt mycket av sin verksamhet på dominans och i de allra flesta avsnitt jag sett är hans analys av problemet att hunden är dominant och att ägarna är dåliga flockledare. Han menar att om bara maktförhållandet förändras, så att ägarna blir dominanta istället för hunden så kommer problemen att lösa sig. Den hypotes han bygger sitt arbetssätt på är väldigt omdiskuterad och ordet domi­nans har nu för tiden en helt annan innebörd än när dominansidéerna kom in i hundträningen. I en artikel av Per Jensen (1983) konstateras att dominans i etologiska termer är en definition av företräde, den som har företräde till begränsad föda eller begränsat vatten eller företräde till en sexuell partner. Detta innebär i realiteten att rangordningar framförallt uppstår hos djur i fångenskap, där resurserna (mat, vatten, sovplats etc) är begränsade. Enligt den amerikanska etologen Thelma Rowell som studerat rangordning hos apor är strikt rangordning ett sjukdomstillstånd, ett tecken på att flocken inte lever i naturlig harmoni. Detta grun­dade hon bl a på det faktum att obduktioner av apor som vistats i flockar i fångenskap visade att ranglåga djur ofta hade sjukliga förändringar, troligen förorsakade av långvarig stress, tex. binjureförstoring, mag­sårsliknande förändringar mm. Rangordningen är ett repellerande, avståndsökande system som kommer till för att undvika aggressioner när det finns många konfliktpunkter. På så vis blir det färre slagsmål över mat, vatten och andra resurser och flocken slipper allvarligare skador. Det här räcker dock inte till för att göra djur till flockdjur, det måste finnas attraherande faktorer -saker som gör att individerna vill leva tillsammans men tyvärr har dessa inte studerats så ingående ännu. Etologin har på senare år försökt granska de sam­manhållande faktorerna mer eftersom de anses fylla en långt större funktion än rangordningen. De flesta djurgrupper som studerats karakteriseras inte av aggressiva relationer, utan av förhållanden som närmast kan betraktas som vänskapliga och kärleksfulla. Djur ligger tätt tillsammans och värmer varandra, de samarbetar i jakt och när de undviker att själva dödas, de varnar varandra för rovdjur och berättar var det finns föda. Sa­marbete och närhet är två viktiga funktioner i flocklivet som kanske är mer relevanta och lättapplicerade att använda i hundträning än vad dominans och ledarskap är. Med tanke på att vi dessutom är av två helt olika arter och utöver det slipper konkurrera med våra hundar om mat och sovplats så är det rätt långsökt att det skulle finnas en rangordning mellan oss. Nypublicerade etologiska studier konstaterar att dominansteorierna som Cesar Millan bygger sina metoder på inte stämmer överens med verkligheten och att det dessutom är helt meningslöst att använda sig av dem i hundträning eftersom hundar är hundar och människor människor (Worm Christiansen 2010).

Cesar (Millan, Peltier 2009) brukar använda i huvudsak sex redskap i sin ”rehabilitering” av hundarna. Han använder sig av ”bettet”, koppelrycket, ”Tsst-ljudet”, njursparken, flockledarpromenaden och alfarullningen. Bettet är enligt honom själv en beröring tänkt att efterlikna dominanta hundars ”bett” som han menar att de använder för att dominera ranglägre djur och få dem att göra som de vill. Han menar att tikarna uppfostrar sina valpar genom att bita dem men omfattande forskning (publicerad i Alfasyndromet, Hallgren 2006) visar att tikarna och de äldre djuren är överseende och förlåtande mot de många gånger jobbiga valparna. Bal­anserade, lugna djur i en välfungerande flock håller inte på och biter eller tillrättavisar varandra på det sätt som visas i Dog Whisperer. Som jag ser det är “bettet” i själva verket ett slag med fingrarna på halsen eller sidan på hunden. Även om slaget som han kallar ”bett” inte verkar vara särskilt hårt i de flesta fall är det tillräckligt för att få hunden på andra tankar eftersom det även är en påminnelse om att något mycket värre kan hända. I vissa avsnitt slår han även hunden helt ogenerat (Emily och Bella är två exempel, Dog Whis­perer säsong 1, episod 11 och säsong 5, episod 13). Cesars speciella sätt har fångat tittare över hela världen och givit honom smeknamnet “Hundprataren”. Han lyckas få hundarna att reagera helt annorlunda än när ägarna hanterar dem och det har flera anledningar. När Cesar tar sig an en ny hund kommer han in som en, för hunden helt okänd person. Hundarna är ofta lite avvaktande och när Cesar sen överraskar dem genom att tillrättavisa dem för allt de gör så blir de paffa och vet inte hur de ska bete sig. Cesar brukar inleda arbetet med varje hund med något han kallar ”flockledarpromenaden”. Det går ut på att han sätter kopplet högt upp bakom öronen på hunden och tar hunden på en promenad. Om ägarna har ett stryphalsband/kedja redan så använder han den, annars tar han deras vanliga koppel, vänder på det och trär kopplet igenom handtaget för att bilda en strypsnara. I de fall man får se vad han gör under promenaden kan man konstatera att han kor­rigerar hunden när den gör något annat än att gå bredvid eller bakom honom. Enligt hans bok ska hunden ha blicken rakt framåt, som om den vandrade en lång vandring med sin ledare. Om hunden tittar på något annat eller försöker nosa rycker Cesar i strypkopplet. Om hunden har problem med att möta andra hundar eller reagerar på skateboards eller liknande rycker Cesar så fort hunden visar minsta intresse för störningen. Cesar använder sig av stryphalsband i de allra flesta avsnitt jag sett. Han utsätter hunden för det den har problem med och rycker i kopplet för att bestraffa hunden för att den reagerar på störningen. Syftet är att hunden inte ska våga utföra det oönskade beteendet. Han rycker i sidled eller uppåt och har i några avsnitt hängt upp hundarna i stryphalsbandet (Jonbee, säsong 2 episod 4 och Shadow, säsong 4 episod 16) tills de fått allvarli­ga problem att andas. Fysioterapefter och veterinärer har konstaterat att det finns stora faror med att använda stryphalsband. I en studie av 400 svenska hundar konstaterades det att 63% av hundarna hade någon slags problem med rygg eller nacke. Av de som korrigerats med ryck i kopplet eller själva drog väldigt mycket hade hela 91% defekter i rygg eller nacke (Hallgren, 1994).

Övergripande finns det ett par saker som gäller för de flesta avsnitten jag har sett. Hundarna är förhållandevis ofta omplaceringshundar, vissa med en trasslig bakgrund och en vistelse på något av USAs alla ”shelters” där de levt i hundgård eller bur. Ägarna är ofta väldigt okunniga om rasernas arbetsbakgrund och särskilda behov. Många saknar helt kunskap om hundar och vad en hund behöver för att må bra. Detta innebär att de motioneras bristfälligt (ibland inte alls!) och när de får gå ut är det enbart korta rundor. Vidare består Cesars analys ofta i att hunden är dominant, att den ser sig som flockledaren och att den bestämmer över familjen den bor i. Han har med dominans i beskrivningen av nästan alla hundar han behandlar. Vissa hundar beskriv­er han som dominanta, andra som rädda och dominanta, nervösa och dominanta osv. Cesar förordar motion, disciplin och först efter det ömhet som en lösning på de flesta problem han arbetar med. Motionen består i raska promenader med hunden, där alla beteenden utöver att snällt följa med i kopplet korrigeras. Hunden tillåts nosa först när ”flockledaren” tillåter det. Om ägarna inte har möjlighet att motionera tillräckligt eller om problemet inte försvinner efter promenaderna så rekommenderar han då och då löpbandsträning. Hunden tvingas upp på löpbandet om den inte självmant går upp och binds sedan fast där tills den vant sig. Han åker även inlines och cyklar med hundarna för att trötta ut dem och göra dem fogligare. Men den lösning som är universell, som han tar till i nästan samtliga avsnitt jag sett är ”flockledarpromenaden”. Med den brukar han inleda arbetet med hundarna, han går först en promenad med dem, sen börjar han jobba med deras specifika problem. Om hunden har problem med hundmöten eller är rädd för en viss plats så arrangerar han en situa­tion där hunden tvingas möta det den har problem med. Alla oönskade beteenden korrigeras i mötet. Hundä­garna är ofta oerhört förvånade över det han lyckas med.

I avsnittet Demon Chihuahua träffar Cesar chihuahuan NuNu som två månader tidigare omplacerats till en kvinna vid namn Tina. Chihuahuan är väldigt osäker och Cesars analys är att NuNu är en nervös och domi­nant hund som tagit över ledarskapet. Avsnittet präglas som många andra avsnitt av Dog Whisperer av ett dramatiskt upplägg där allt från musik och tillbakablick till ordval och videoeffekter skapar en bild av hur hemskt besvärlig hunden är. Det här syftar med största sannolikhet till att göra showen intressant för tittarna men det ger också Cesar fritt spelutrymme när det kommer till val av metoder och hantering av hunden. En tillbakablick från tidigare avsnitt som handlat om chihuahor ger en bild av dem som bitska men lite fåniga monster. Voiceovern och Cesar gör sig lustiga över ”El Diablo”, den livsfarliga chihuahuan men med tanke på att chihuahan är en av de hundar som toppar bettstatistiken i USA (Applied Animal Behavior Science, 2008) menar jag att det inte är vidare roligt, eller konstruktivt att skämta om det. I det aktuella avsnittet har ägaren problem med att NuNu biter alla utom henne själv. Cesar menar att detta är dominans, att han styr huset och att Cesar måste ta över huset och göra det till sitt eget och få hunden att ge upp. Han sätter sig i soffan bredvid matten och ber henne lyfta över NuNu i hans knä. NuNu ser obekväm ut och försöker gå därifrån, Cesar stoppar honom och NuNu svarar genom att bita/varna honom. Cesar ”biter” och håller fast NuNu och förklarar att det är så hundarna gör, de tvingar den andra att ge upp. När han slutat kämpa emot släpper Cesar honom och han springer iväg med svansen mellan benen. Han hindras att gå tillbaks till sin matte eftersom han enligt Cesar skulle få mer makt då. Efter en promenad där Cesar visar hur ägaren ska vara flockledare och styra varje steg som tas är de tillbaks i huset. Cesar sätter sig på sängen, en plats som NuNu brukar försvara genom att bitas. NuNu springer bort från Cesar som förklarar att hunden inte är rädd utan att Cesar ”äger” huset. I återbesöket har ägaren försökt stärka sitt ledarskap, Cesar visar än en gång hur hon ska ”bita” NuNu om han gör något oönskat. De lyfter honom i nackskinnet och på promenad går han med svansen mellan benen. NuNu ser riktigt olycklig ut.

I andra avsnittet jag granskat möter vi Kane, en grand danois som är rädd för blanka golv. Matte till hunden är lärare och har ibland med sig honom till skolan. Han är en fantastisk hund, en hundig hund som gillar hundiga saker som ägarna säger. En dag sprang han i korridorerna i skolan och halkade rakt in i en glasdörr, sedan dess är han rädd för blanka underlag, rena golv och våta vägar. Matte har med sig en matta som han är bekant med och hon vill inte tvinga in honom i skolan för det tycker hon är grymt. Cesars analys är att ägarna förmänskligat Kane och daltat med honom när han halkade. Han tar Kane på en promenad i sitt hem­magjorda stryphalsband (han vänder på kopplet och drar det genom handtaget för att få en strypfunktion). Kopplet sätter han högt upp bakom öronen och förklarar att han vill att hunden ska lita på honom så fort som möjligt. Kane tittar bak på sin matte, uppvisar stressbeteende, börjar flämta, flackar med blicken och när de kommer till skoldörren försöker han slita sig. Han tvärstannar och Cesar drar in honom i kopplet. Kane tittar bort, ser rädd ut, flämtar, dreglar. När Cesar försöker gå framåt halkar Kane och tappar balansen, han lägger sig ner och Cesar får honom att stå upp igen genom att lyfta under magen. Efter ett tag går Kane med Cesar men huvudet hänger och svansen är rakt ner. Han stryker längs med väggarna.

Opie är en sexton månader gammal omplaceringshund, en labradormix som kommer från ett djurhem. När hon fick honom fungerade han bra med andra hundar men hans beteende när han är i koppel har gradvis blivit värre. Matten har tre hundar totalt och problemen med Opie börjar bli alldeles för svåra att hantera. När de går promenader gör han utfall mot andra hundar och har flera gånger råkat bita sin matte i upph­etsningen. Hon har gått på lydnadskurs med honom och fick då en halti rekommenderad. Cesar menar att Opie är som han är för att ägaren ger honom närhet och kärlek men ingen disciplin. Jag tror att han har fått dåliga erfarenheter från hundmöten som sedan lagrats på varandra och gjort att problemet blivit värre och värre för varje möte. Det blir väldigt lätt en ond cirkel där ägaren blir lamslagen när den ser en annan hund, misslyckas med att ge sin hund det stöd den behöver och så har hunden börjat göra utfall och fått ännu ett dåligt hundmöte på sin lista av dåliga erfarenheter. Cesars lösning är att disciplinera hunden, att bli flockl­edare och sätta gränser. Han börjar med att ta hunden på en promenad. Han rycker upprepade gånger i haltin för att Opie ska se på honom, han sparkar honom i sidan och rycker i kopplet för att bryta en fixering. Efter sin inledande promenad ger han kopplet till matten som går med Opie, Cesar visar hur hon ska föra sig och vilken kroppshållning hon måste ha. Han förklarar att ”om hunden bara är dig undergiven kommer du kunna ta vilket problembeteende som helst som hunden har, även om det pågått i flera år kan det försvinna. Hun­darna lever i nuet”. När Cesar kommer på återbesök tre dagar senare visar det sig att problemet finns kvar. Opie har bitit matte redan första promenaden efter Cesars besök.

Flirt är en nakenhund som är jättevänlig, full av energi och troligtvis väldigt stressad. Matten har två hundar och den ena är ”exemplarisk” medan Flirt är ett yrväder. Hon älskar allt och alla, vill fram och hälsa och flänger i kopplet. Hon får brännsår av sitt stryphalsband och drar så mycket att hon nästan kväver sig själv. Cesar ser en likhet med matten som också är väldigt hetsig, pratar fort och är sällan stilla. Hon säger att hon ”inte vill förstöra hennes vänliga personlighet”. ”Flirt vet när hon har gjort fel, hon blir jättelåg och ser ledsen ut”. Cesars lösning är att promenera med hunden för att lära den disciplin. Han sätter stryphalsbandet högt upp bakom öronen och går sakta. Flirt drar bort från honom och när han hämtar Daddy, pitbullen går hon sakta, bortåt. Flirt ser lugn och avvaktande ut och matten Barbie tror att det är någon annans hund. Hundar är anpassningsbara varelser och de kan väldigt snabbt anpassa sig till givna förutsättningar. Det finns väldigt lite som talar för att Flirt skulle vara ”botad” efter fem minuter med Cesar. Det verkliga arbetet börjar när Barbie ska träna med henne. Jag tycker det är helt onödigt och rent av elakt att korrigera en hund som Flirt. En redan stressad hund behöver inte mer stress, hon behöver lugn och ro och en meningsfull vardag. Hon behöver lära sig alternativa beteenden istället för att hoppa, va i folks ansikte och dra i kopplet. Jag hade satt på henne en sele och arbetat med koppelövningar, först utan störning och sen med upptrappning när hon lärt sig gå i koppel utan att dra. Jag tror att Flirt hade varit väldigt enkel att träna med, hon har fullt av energi och matten har redan en massa bra belöningar i sin repertoar. Dessa chanser tar inte Cesar utan han föreslår dominans och lydnad som den enda lösningen. En människa som Barbie -som har svårt att sätta gränser, inte vill förstöra hundarnas personlighet och själv är ganska hyperaktiv tror jag hade varit en enkel match att få att träna med belöning istället för bestraffning. Om man ger en människa en träningsform som absolut inte passar dem ser man till att de aldrig kommer att tillämpa den. Barbie är i showbiz och spelar in reklamfilmer med sin andra hund, hon har en hel värld av roliga tricks och belöningsbaserad lydnad framför sig. En sele, en klicker och ett par timmar youtube-film hade gjort susen för Barbie och hennes hundar. Jag tror också att lugn och ro, en trygg plats för Flirt och rätt sorts, lugna aktivering är en förutsättning för att hon ska komma ner på jorden. I uppföljningen står det att saker är som de brukade igen för Barbie och Flirt.

I avsnittet Scared family dog som handlar om Ruby, en tvåårig vizsla drar Cesar på ordentligt med ledarskap och bestraffningar. Ruby är en helt livrädd hund och med tanke på att ägarna upplevt problem sedan de fick henne vid åtta veckors ålder så är det inte helt otänkbart att hon haft problemen med sig sedan valptiden och att en del av rädslan säkert beror på avel och prenatala orsaker. Ruby skäller, gör utfall, morrar och bits och hennes blick är stirrig och osäker. Cesars lösning på problemen är att tvinga Ruby att möta sina rädslor och att han visar henne att han inte kommer backa bort från det hon försvarar. Cesar menar att en ledare ska kunna ta ifrån en ranglägre individ vad som helst utan protest och genom att låta henne behålla sitt tuggben så göder man hennes dominans och aggression. Cesar börjar med att tvinga henne närmare kamerateamet, hon har svansen mellan benen och när hon rör minsta lilla på huvudet så korrigerar han med strypkedjan. Han ger henne ett ben och låter henne börja tycka om det. När han försöker ta det biter hon -han rycker till i kopplet och håller det uppåt, rycker flera gånger. Nästa gång lägger hon sig på sidan, ser nervös ut. Han ska få henne att komma över sin rädsla för vatten och släpar ner henne i poolen, hon kämpar emot ända fram till kanten. När han fått i henne i vattnet ett par gånger ska barnen försöka, dottern hoppar i och hunden följer efter för hon sitter fast i stryphalsbandet. Efter en uttröttande simtur ska klorna klippas och Cesar får hjälp av sin fru Illusion. Han lägger en handduk över Rubys huvud och Illusion klipper klorna. Cesar håller ett grepp om hundens hals och rycker då och då i strypkedjan. Föräldrarna i familjen ser nöjda och lite spända ut och konstaterar glatt ”Om vi bara blir flockledare nu så kommer vi fixa det här”.

Avsnittet handlar om Boomer, en tonårig chesapeake bay retriever som skäller och härjar rundor i parets hus och trädgård. Han kan stå och skälla utanför en stängd dörr och när ägarna släpper in honom springer han in genom rummet till en dörr som varit öppen hela tiden, går ut och ställer sig och skäller vid den stängda dör­ren som ägarna precis släppte in honom igenom. Hunden är tydligt stressad och Cesar drar slutsatsen att han är understimulerad. Och dominant. Lösningen är, inte i första hand att motionera Boomer eller ge honom en meningsfull sysselsättning utan att utöva dominans, visa vem som är flockledaren och sluta behandla honom som ett barn. Cesar berättar förvisso om rasens arbetsbakgrund och säger till ägarna att de borde gå ut med honom varje dag men det som visas i avsnittet är korrigeringar. Cesar instruerar ägarna hur de ska kor­rigera honom varje gång han skäller. Han går inte närmare in på att hunden försöker säga något genom sitt beteende eller förklarar för ägarna att det finns en fara i att ta bort hundens möjlighet att tala om det. Han lär dem att bestraffa bort den väldigt viktiga påminnelsen att deras hund inte mår bra.

Josh är en omplaceringshund som kom med beskrivningen ”farlig hund”. Han har svårt för att bli kammad och klippt, vaktar sin mat mot vissa av familjemedlemmarna och har bitit en vän till familjen. Matte älskar sin hund, han är kelig och sitter gärna i hennes knä men hon är förtvivlad och söker hjälp hos Cesar Millan. Hans analys av Josh är att han är dominant och äger sin ”hona”. Enligt Cesar har det blivit en maktkamp mellan två hanar och huset har blivit Joshs revir. Lösningen är att ta ifrån honom ledarskapet och tvinga honom att underkasta sig och acceptera situationen. Cesar tar honom på en ”ledarskapspromenad” och berät­tar att Josh kämpat emot en del under rundan (han nämner fem tillfällen) men att han nu vunnit ledarskapet från honom. Han sätter igång och kammar Josh som ogillar det men accepterar situationen. Cesar säger att Josh eftersom han inte haft något val har han lärt sig tycka om det han en gång tyckte illa om och att han ”lärt sig respektera och lita på den här nya människan som kommit in i hans liv”. När Cesar rättar till stryp­kopplet börjar Josh visa tänderna och biter honom i handen. Cesar säger ”Det här är bra” och tar ett tag över nacken på Josh som piper till och fortsätter kämpa. Han biter omkring sig och Cesar trycker in fingrarna i halsen upprepade gånger. Cesar korrigerar, tar strypgrepp och försöker se till att hunden inte kan bita honom. Så fort han släpper ett grepp försöker hunden bita sig fri. När han ska klippa Josh håller han ett grepp om pälsen/skinnet i nacken och trycker honom mot bordet. Josh försvarar sig och morrar och han biter mot den vassa saxen. När Josh till slut lugnar sig lite och flämtar (troligtvis av stressen och ansträningen) säger Cesar ”Han börjar vänja sig”. Speakern talar om att ”Cesars grepp gör inte ont, utan det är stadigt och bestämt. Han använder sin hand som en dominant hund använder sin käft”. Cesar fortsätter att förklara ”Jag kväver honom inte, jag håller bara fast honom”. Han håller handen över nacken och fingrarna in i sidan av halsen. Hunden piper till och lägger sig ner och han fortsätter ”Sådärja, du ser hur han slappnar av, han känner sig lättad. Han har en massa i bagaget”. Efter det håller Cesar Josh så att matte kan försöka klippa honom. Han kämpar emot igen och försvarar sig. Efter ett tag ger han upp och sitter stilla, han flämtar ansträngt och Cesar säger ”Ser du hur hans attityd förändrats -han låter oss göra det nu”. Josh visar fortfarande tänder när de hanterar honom. Cesar skämtar lite med matten och avslutar med att hålla med matten om att Josh verkar vara en lyckligare hund nu ”Ja, vi har avlägsnat en massa giftig energi ur honom”.

Emily är ett av Cesars omtalade Red Zone-fall och kallas av honom själv för ”ett av de värsta fallen någon­sin”. Avsnittet handlar om Emily, en sexårig pitbull som har problem vid hundmöten. Emily har enligt speakerrösten spenderat sitt liv i familjens trädgård och får inte gå ut. Hemma är hon ”världens gulligaste” och hon fungerar bra med människor men när hon ser en hund på promenader blir hon som förbytt. Hon börjar gnälla och skälla, drar i kopplet och vill fram till den andra hunden. Cesars analys av problemet är att ägarnas flathet och regellösa liv har skapat en potentiellt livsfarlig hund som vill attackera alla hundar hon ser. Cesars lösning är att ta över ledarskapet och när hunden kämpar emot (för det kommer hon att göra) inte ge efter. Han tar ut Emily i ett hemmagjort strypkoppel och möts direkt utanför huset av sin fru med hun­den Daddy på cirka två-tre meters avstånd. Emily reagerar direkt och börjar dra mot Daddy, Cesar gör inte mycket mer än att hålla i kopplet, säga sitt ”tsst” och sedan konstaterar han att Emily nått en viss nivå av aggression. Han konstaterar att hon är en Red Zone och måste därför utföra en ”dominansritual”. Ritualen är en alfarullning där han trycker ner Emily i marken, med händerna på halsen och sidan samtidigt som han då och då rycker i kopplet. Cesar förklarar vad han gör ”Det kan se illa ut, men hundar trycker ner varann mot marken för att få den andra hundan att visa vissa beteenden”. Så fort trycket lättar försöker Emily komma upp igen och hon börjar dra mot den andra hunden. Cesar korrigerar henne några gånger och hon försöker sedan dra åt andra hållet. Han fortsätter att korrigera henne på olika sätt, mestadels koppelryck för att sedan utföra en till alfarullning mot vilken hon kämpar emot lite mer. Han trycker henne över halsen och till slut slutar hon kämpa. Hon ligger kvar på marken och flämtar trots att han lättar på sitt grepp. Cesar konstaterar att Emily måste umgås med minst 50 hundar varje dag och bestämmer sig för att ta med henne till sitt center i sex veckor. Han tar in henne till sin flock i hundgården och blir snabbt omgiven av hundar. Hon kryper ihop och lägger sig ner. Han tar ut henne i ett angränsande område och när hon morrar på en av hundarna genom gallret slår han henne i huvudet. Det rasslar av metall när han slår men jag kan inte se om han har något i handen för det klipps. Efter 14 dagar har Emily börjat anpassa sig men hon har fortfarande svårt att slappna av i flocken. Cesar försöker få henne att sitta och ligga ner och korrigera fram att hon ska vara stilla. När ägarna kommer på besök varnar han dem för att hon kan attackera en annan hund, eftersom det var så hon brukade göra med dem. Han ber dem skicka ut lugn energi. När husse går med Emily i hägnet och kom­mer fram till Cesar och matte så sträcker sig Cesar omedelbart efter kopplet. I samma ögonblick attackerar Emily en hund som står bredvid. Cesar hänger upp henne i stryphalsbandet och tvingar sedan ner henne på sidan. Hon verkar nu ha vant sig vid att bli alfarullad och kämpar inte emot. Under följande fyra veckor fortsätter rehabiliteringen och Emily får lära sig hur man uppför sig. Han visar bland annat sina matritu­aler och sätter henne på ett löpband. Han skrattar och säger ”Emily tycker verkligen om det här, Emily har jätteroligt”. Emily går förvisso utan koppel när hon är på bandet men hon ser stressad ut, och som att hon blickar bort men inte kan gå bort. Hon har påsar under ögonen. Sen visar han en ”psykologisk övning” där han gör sitt ”Tsst-ljud” åt henne bland många andra hundar. Hon lägger sig ner, slickar sig om munnen. ”Det här är jättebra, hon gör det självmant. Jag har inte sagt vad hon ska göra”. Sen visar han hur hon lägger sig på ryggen bland andra hundar. När hon väl kommer hem igen förklarar han att eftersom han inte arbetat med henne och ägarna eller i hennes hemmiljö så kommer hon nu att göra som hon brukade när hon var med dem. Han tar henne till hennes ”värsta mardröm”, grannens dobermann som står bakom ett stängsel. Han korrigerar henne fram till stängslet, korrigerar när hon ser på dobermannen och tvingar henne att vända ryggen till och sitta. I slutet gråter ägarna och berättar om sina skuldkänslor över Emily.

”Jag tränar inte hundar -Jag rehabiliterar dem”

Cesar har invändningar mot att använda belöningsbaserad träning och säger att den må fungera bra vid inlärning av nya trick och viss vardagslydnad men att det inte fungerar för att ändra på ett oönskat beteende. Mängder av hundpsykologer som arbetar med moderna träningsmetoder, och rehabiliterar hundar med allvarliga problem skulle inte hålla med. Klickerträning, tvärtemotinlärning och desensibilisering är idag viktiga redskap för att komma till rätta med vad Cesar kallar Red Zone-hundar. Cesar menar att hundarna är alldeles för mycket ur balans för att vara mottagliga för belöningsbaserad träning. Han tar upp ett exempel där han förvisso har rätt men där jag jag tycker att han inte förstått en väldigt viktig poäng. Cesar skriver i sin bok Ledarskap med Cesar att “Man kan kasta en stor saftig köttbit framför en hund i den röda zonen -en hund som utan vidare dödar andra hundar -den tittar inte ens åt den. Kan ni tänka er att man håller på med en klicker eller att man försöker kasta godis, samtidigt som man kämpar för livet för att få en sådan hund att låta bli att anfalla en människa eller en annan hund.” Jag håller helt med honom om att det inte förändrar hundens beteende i önskvärd riktning om man försöker kasta godis på den när beteendet gått så här långt. Hunden är inriktad på att försvara sig och då har man gått för snabbt fram, avståndet var för litet eller så var störningen för svår. Troligtvis händer ingenting med beteendet för att man kastar godis och det kommer inte vara lätt att locka hunden ur situationen med godis eftersom motivationen är helt fel. Hundar vill i besvär­liga hundmötessituationer öka avståndet till den andra hunden och då är det det som är belöningen. Det går utmärkt att arbeta med den här formen av beteendeändring, att man låter hunden slippa undan en störning när den gör ett önskvärt beteende (som att lukta på marken, vrida på huvudet, byta riktning eller ta ögonkon­takt). Det viktiga är att man ger hunden en rättvis chans att göra rätt. Nyckeln till att använda klickerträning för att förändra den här typen av beteende är att man hela tiden lägger träningen på en nivå där hunden klarar av den, att man arbetar sub-threshold. Det innebär att man anpassar avståndet till störningen, graden av störning och motivationen till hundens dagsform så att hunden är tillräckligt lugn och motiverad för att fort­sätta erbjuda önskat beteende så att detta kan förstärkas. Om man däremot försätter sig själv och hunden i en situation som är för svår kommer hunden inte att kunna erbjuda önskat beteende. Då är det helt meningslöst att kasta godis på hunden. Det är tydligt att belöningsbaserad träning är väldigt missuppfattad och oavsett om det är avsiktligt eller ej så ger det bestraffningsbaserad träning en massa spelrum som jag tycker att den inte förtjänat. Många tror att de som arbetar med positiv förstärkning “ger hunden godis för att va snälla”, aldrig säger nej till sina hundar och låter dem bete sig precis hur de vill. Bestraffningsförespråkarna gör sig lustiga över den andra sidan och slipper på så vis bevisa sina egna metoders effektivitet och försvara dess bieffekter. Jag tror att Cesars framgång till viss del varit möjlig för att det finns så få duktiga tränare som är bekväma nog att ta plats i offentligheten och visa på de fantastiska träningsmöjligheter som finns om man ser bortom dominans och bestraffningar. Metoderna är etiska, enkla, välbeprövade och vetenskapligt testade och tränarna finns där -de är bara inte på TV. Om en modern och säker hundträning visades på TV kunde man ersätta “Don’t try this at home” med “Please try this at home!”.

Cesar Millan har under åren fått stark kritik av fysioterapefter, veterinärer, etologer och hundtränare (en stor del finns samlade på websidan Beyond Cesar Millan) eftersom han använt metoder som de menar är skadliga för hundarna. Det är de upprepade rycken i kopplet, halsbandets placering högt upp bakom öronen, användandet av elhalsband och stackel som fått mest kritik. The American Humane Society krävde i septem­ber 2010 att tv-serien omedelbart stoppades eftersom de menar att metoderna är inhumana, omoderna och olämpliga. Listan på människor som ställer sig kritiska till Cesars metoder har vuxit för varje säsong som programmet sänts. Om man ser bortom Cesars beskrivning av vad koppelplaceringen är till för och studerar hundens anatomi så märker man att hundens nacke är som allra känsligast där han väljer att placera kopplet. Många av hundarna han arbetar med är av starka raser och de har ett muskulöst utseende med breda nackar och kraftiga käkar. De ser tåliga ut och utvecklar även sin muskulation ytterligare över nacken om de utsätts för upprepade koppelryck eller drar mycket i kopplet. När Cesar väljer att sätta kopplet uppe bakom öronen på hundarna sätter han det på en plats där flera känsliga nerver sitter, en av dem är trigeminus. Tryck mot trigeminusnerven används i kinesisk tortyr och med tanke på att människors och hundars halsar har väldigt liknande anatomi är det inte en alldeles för vågad chansning att tryck mot nerven gör väldigt ont även på en hund (Hallgren 2008). Halsbandet har fått stark kritik från medicinskt kunniga hundproffs världen över men säljs idag i många vanliga hundaffärer i Sverige. Upprepade koppelryck har en stor risk att permanent skada hundarna och orsaka problem med nacke, strupe och rygg (Hallgren 1994). En effekt av Cesar konfrontativa arbetsmetoder är att människor i hundarnas närhet riskerar att bli bitna. Cesar själv blir biten i flera av de episoder jag har sett och det framkommer i The ultimate episode guide (Milio, Peltier 2009) att producenter och kameramän blivit bitna vid flera tillfällen. Hans sätt att tvinga samman hundar som inte är bekväma med varandra har i flera avsnitt resulterat i att hundarna börjat slåss (Emily, säsong 1, episod 11, samt Trin­ity säsong 4, episod 27). Även ägarna själva blir bitna (avsnittet om Opie är ett exempel, säsong 1 episod 1) och med tanke på hur bestraffningar inte tar bort utan bara maskerar den underliggande problematiken är det ingen vågad gissning att flera av hundarna som rehabiliterats kommer bita igen. Cesar Millan menar själv att han aldrig skulle skada hundarna, att de ska behandlas med respekt och att han alltid använder minsta möjli­ga tryck för att korrigera ett beteende. Likväl innebär koppelrycken, elhalsbanden och alfarullningarna en reell skaderisk, inte bara för hundarna utan även för alla människor som råkar vara i närheten. Skaderisken pågår inte bara när han är på hembesöket utan det kommer, förutsatt att ägarna följer hans råd fortsätta under hela hundens liv.

I Dog Whisper är upplägget väldigt ofta dramatiskt och musik, speaker och storyline skapar en domedag­skänsla där det är liv eller död. Allting handlar om att vinna eller försvinna, i Cesars värld är det en ständig kamp om makten. Han definierar människor, hundar och situationer som bra eller dålig energi, som starka eller svaga. Ledarskap, rangordning och energier är tre begrepp som är väldigt svåra att definiera och vanliga hundägare har sällan en relation till dem. När så vaga begrepp är avgörande för hundens utveckling får den som definierar begreppen väldigt stor makt och allt personen säger väger tungt. Ägarna är dessutom ofta desperata när de söker Cesars hjälp som en sista utväg. Det är inte sällan de berättar att det är avlivning som gäller om inte Cesar kan hjälpa dem komma till rätta med problemet. Även om Cesar är väldigt charmig och trevlig mot människorna han möter så får han dem att inse att de inte duger, att de inte klarar av sina egna hundar. Han förklarar för dem att de är dåliga ledare och gör dem osäkra på allt vad de tidigare trott eller stått för. Många hundägare berättar i första presentationen att de inte vill använda stryphalsband, spruta vatten eller knappt säga till hunden för att det känns oschysst. En del ser hundarna som sina barn. Några minuter senare är de beredda att strypa dem och får lära sig hur hårt de ska rycka i stryplänken för att hun­den ska reagera. Jag tror att desperationen och önskan att hjälpa sina hundar kan få människor att acceptera i stort sett vilka metoder som helst, bara en auktoritet säger att de fungerar.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att det finns mycket relevans i det Cesar Millan säger. Han har fått mängder av amerikaner att börja motionera sina hundar och han har givit dödsdömda hundar en ny chans i livet. Han har fått människor att adoptera istället för att köpa valpar från uppfödare i en värld där hundra­tusentals hundar dödas varje år och han har försökt få folk att engagera sig i sina hundar. Tyvärr har han också bidragit till att ta hundträningen femtio år bakåt i tiden. Cesar Millan förespråkar ett sätt att se på och förhålla sig till hundar som inte har någon modern forskning som stöd. Den dominanshypotes han lutar sig emot har motbevisats av flera etologer som studerat vilda vargar och förvildade hundar. Men det han­dlar inte bara om dominans, Cesar gör mer än att vilseleda sina tittare att de måste dominera sina fyrfota vänner för att få frid i huset. För folk som ser Dog Whisperer framstår det som att problem som hundarna dragits med i flera år går att lösa i ett koppelknyck och att vissa hundar bara blir lugna om de tvingas till underkastelse. Det här har en förödande effekt på helt vanliga relationer och på hundar med väldigt vanliga problembeteende eftersom människor är benägna att ta till sig saker de ser på TV. När deras hund skäller på andra hundar och de inte får någon annan vägledning än att rycka i kopplet eller lägga den på rygg så spelar det ingen roll att disclaimern säger ”Don’t try this at home”. Vidare är analyserna av hundarnas problem­bild väldigt bristfällig och många gånger ogrundad. Cesar Millan säger i sin bok att alla hundar som deltar i programmet är veterinärbesiktade men att han själv vill veta så lite som möjligt när han träffar dem första gången. Det är ytterst sällan han frågar om hundens bakgrund eller utgår ifrån de, många gånger uppenbara händelser som kan ha gjort hunden till den den är. Analysen består istället i stort sett alltid i att hunden är dominant. Lösningen är förenklad och har många biverkningar men även om Cesars metoder skulle fungera som han vill anser jag att målet är allt annat än önskvärt. Jag vill inte ha en kuvad hund som inte vågar ta nå­gra initiativ i rädsla att bli bestraffad och som inte talar om för mig att den inte klarar av situationen. Jag vill ha en livlig, lycklig och välbalanserad hund som har lärt sig att fungera i samhället och trivs här. Jag vill ha en hund som vet att den kan lita på att jag beskyddar den och ser till att lösa situationer som den inte klarar själv. Jag vill ha en hund som följer mig genom svåra störningsmoment och lyssnar på mig men jag vill att den ska göra det för att den tjänar på det och för att den trivs med mig, inte för att den är rädd.

Millan, Cesar & Peltier, Melissa Jo -Ledarskap med Cesar, Natur & Kultur 2006

Milio, Jim & Peltier, Melissa Jo -The ultimate episode guide, Fireside 2008

Svenska Akademiens ordlista, internet 2010-12-04

Dog Whisperer säsong 1-7, National Geographic Channel 2004-2010

Jensen, Per -Den missuppfattade dominansen, www.dogma.nu/artiklar/den-missuppfattade-dominansen. Ursprungligen skriven 1983

Hallgren, Anders -Alfasyndromet, ICA Bokförlag 2006

Hallgren, Anders -Ryggproblem hos hund, eget förlag 1994

Hallgren, Anders -Bedömning av farliga hundar, www.dogma.nu/artiklar/bedomning-av-far­liga-hundar.

Ursprungligen ett inlägg vid Adventure Dog Conference 2008

Hallgren, Anders -Farligt halsband, http://www.dogma.nu/artiklar/farligt-halsband 2008

Worm Christiansen, Freddy -Hundars och vargars beteende, Tanke i tryck 2010

Schilder, Matthijs & van der Borg, Joanne -Training dogs with help of the shock collar: short and long term behavioural effects, http://www.appliedanimalbehaviour.com/article/S0168-1591%2803%2900248-X/abstract. Publicerad på Applied Animal Behaviour Science 2003

Deborah L. Duffya, Yuying Hsub, James A. Serpella -Breed differences in canine aggression, http://www.appliedanimalbehaviour.com/article/S0168-1591%2808%2900114-7/abstract. Publicerad på Applied Animal Behaviour Science 2008

Polsky, RH -Can aggression be elicited through electronic pet containment systems. Pub­licerad i Journal of Applied Animal Welfare Science 2000.

How Daddy chose Junior

By Cesar Millan

Every February 19th, I have moments of sadness, as it marks the anniversary of my Pit Bull Daddy's passing. I still miss him terribly but when I think of all the amazing times we had together and all the great things that he taught me, I realize how lucky I was to have had him in my life for so long. And when I look in Junior’s eyes, I think about the last gift Daddy gave me.

How Daddy Chose Junior

I had never had a dog quite like Daddy. When my boys, Andre and Calvin, were little, I knew I could leave him to entertain them while I was busy; he helped teach Andre to walk. And when one of the boys fell down, Daddy would be right there, licking him and making sure he was okay.

Daddy as Friend, Mentor and Therapist

Daddy was everything that I could want: friend, dog, mentor, and therapist. My goal is always to stay centered, but that’s not always possible. I get stressed and emotional, but seeing Daddy as he stayed in the moment, reminded me of how beautiful things really are and got me back to where I should be. He was much wiser than I am when it comes to evaluating dogs—and people, too.

So you see I could never really replace him.

But Daddy was 15 and getting old, I’d known for a while that I would have to adopt another Pit Bull.

When the time came, I took Daddy along. Any newcomer in our house would first have to get Daddy’s approval. That’s how we wound up at the home of a friend whose female Pit Bull had given birth to a litter about two months earlier. One puppy, all gray with just a little dash of white on his chest, caught my attention immediately. Some people—the Dalai Lama, for instance—have this calm energy. So do some dogs. Daddy had it. And I quickly realized that this little gray puppy had it too. In fact, he reminded me of Daddy when he was a puppy.

So he’d passed the Cesar test—but would he pass the Daddy test? Daddy was already elderly, and older dogs sometimes just don’t want to deal with an energetic puppy. So I hesitated to stress him out with a young dog.

You can’t believe how well it went. The puppy immediately lowered his head, surrendering to the older dog, and allowed Daddy to smell him all over. Then, amazingly, he started following Daddy around. In a second, he had transferred his loyalty from his littermates and his mother to Daddy.

And Daddy accepted him. It was like Daddy was telling me, “He’ll be just as good as I was.” When I left my friend’s house, Daddy followed me—and the puppy followed Daddy.

New Member of the Family

I quickly introduced the puppy (who didn’t have a name yet) to our 30-dog pack. He just lowered his head, wagged his tail, and waited patiently while they checked him out, one by one, smelling him all over. Some of them even rolled him over on his back. None of it bothered him. He was welcomed automatically. We had a new pack member.

But we also had a new member of our household. My sons were 13 and 9 at the time—and they, like the other kids in the neighborhood, were super-excited at the prospect of the puppy. I had prepared my boys well for the new arrival. For instance, they knew that you don’t force the dog to play with you; you just let him come to you. It’s all about respecting the puppy’s space.

I’d also taught the boys that puppies explore their world first by smell, then by seeing, then by hearing. And that’s how you let a new dog get to know you: by nose, eyes, and then ears. Dogs have a keen sense of smell, and they can check you out from 14 feet away. You don’t need to hold out your hand to be sniffed. Just let the dog smell you, and make up his own mind whether he wants to get to know you better or not.

I seldom used words to communicate with the puppy, and only when I knew that he and I were on the same non-verbal wavelength—when I saw he was making eye contact and looking to me for direction—did I start talking to him. Then it was time to name him. Since he was already settling into his role as Daddy’s protégé, we decided to name him Junior.

Lessons from Daddy

At night, Junior slept cuddled up next to Daddy. Daddy might have been slowing down, but he had a new purpose: teaching Junior how to be a dog like him. I even saw Daddy teach Junior the all-important dog skill of burying a bone.

Junior seems to have absorbed most of Daddy’s lessons, even taking on Daddy’s calm mellowness, which is especially helpful in dealing with aggressive dogs. Junior has been attacked by other dogs, but he has never retaliated. He doesn’t run away, either; he just stands his ground calmly. No fight, no fright, either. And that defuses the situation.

He is well on his way to becoming the new Daddy.

I know there are people who spend a lot of money to clone a beloved dog. I think I have a better way: Before the older dog passes away, introduce a puppy who will learn from the older dog.

Some people clone their dogs so they can replace them when they die. I say, don’t clone the dog; clone the spirit of the dog.

That’s what I did with Daddy and Junior. And now, when I look at Junior, I see Daddy. It was Daddy’s final gift to me. I will always remember and love him.

What's your best memory of Daddy? Tell us in the comments.

More in Daddy

Pushing buttons

Who’s your hero?

You might like

Why I love pit bulls

Remembering Daddy

Comments - Rules, Boundaries & Limitations

At Cesar’s Way, we strive to be a single pack, and packs have rules, boundaries, and limitations. Here are ours for the comments:

• No bullying or harassment of fellow commenters. Keep it civil!
• No foul language or obscenities, please.
• No posting of external links.

Also, please note that because of volume, we are unable to respond to individual comments, although we do watch them in order to learn what issues and questions are most common so that we can produce content that fulfills your needs. You are welcome to share your own dog tips and behavior solutions among yourselves, however. Thank you for reading our articles and sharing your thoughts with the pack!

Newsletter Signup

Copyright © 2017 Cesar's Way Inc. All rights reserved.

‘Dog Whisperer’ Cesar Millan Sued After Dog Attack

A critical care nurse from Florida is suing dog trainer, author, and star of tv’s “The Dog Whisperer,” Cesar Millan after a dog that was trained at, and released from, his Dog Psychology Center attacked and permanently disfigured her.

Alison Bitney was allegedly attacked by Gus the dog just 6 days after he was released from the Center. Claiming she suffered “disfiguring open wounds, deep muscle and tendon lacerations” and bone fractures from the September 23 attack, Bitney is seeking punitive damages from Millan and his Dog Psychology Center, claiming they negligently released a dangerous dog back to his owner.

Bitney claims the dog had an “extensive history of vicious and unprovoked attacks on individuals and animals,” and that in 2013 the dog was impounded in Texas after attacking a trainer. Before brutally attacking Texas trainer, Amber Rickles, the dog had been surrendered to a shelter by a woman claiming he was “nervous, growling and doesn’t like children.”

After the attack in Texas, the dog was ordered to be put down, but Millan’s Dog Psychology Center agreed, instead, to “rehabilitate” the dog, according to the 27-page lawsuit.

The dog’s life was spared under the strict condition that any future owner be informed of the dog’s history of biting. But, when the dog’s owner fell behind on payments to the boarding and training facility, he was released.

“The center prematurely released the known vicious and dangerous dog back into the public domain and entrusted it to someone with no training or experience in the handling of vicious and dangerous dogs,” the complaint states.

The dog has now been returned to the Center and is placed under quarantine.

Millan and the Dog Psychology Center, however, are asserting that the attack was beyond their control.

Jen Woodward, Vice President and Head of the Dog Psychology Center said, “Cesar Millan did not have any contact with Gus during his time at the Dog Psychology Center, nor was he asked to directly train Gus. Gus was removed from the DPC against the strong advice and objection of his trainer, before his rehabilitation was completed. Because the DPC is not the legal owner of Gus, we were unable to prevent the premature removal by his owner. After the dog bite incident, the owner returned Gus to the DPC and we followed dog bite protocol placing Gus in quarantine.”

This isn’t the first time Millan and his Dog Psychology Center have been at the center of a lawsuit involving their judgement or their care and treatment of animals. In 2006, Millan was sued after a dog suffocated while being forced to wear a choke collar and run on a treadmill at the Center.

While Millan and his training methods are widely accepted by the general public as effective, scientific research on canine behavior suggests the aversive methods he famously uses, including choke chains, physical force, and scare tactics, can actually make certain problem behaviors much worse.

Trainer Kevin Duggan explains, “Working with a dog that has issues with people or other dogs takes a lot of time. There are different ways that people approach how to do this, and scientifically speaking Counter Conditioning and Desensitization are the best known ways to make the most progress. These techniques focus on getting the dog to associate the thing it dislikes, with things it loves. The result of this is that in the future the dog tolerates or even likes when that thing is present.”

In the video below, Millan is using his “pack leader” training style in an attempt to rehabilitate a dog who dangerously guards his food, to the point that it frightens his family. Ultimately, this dog was surrendered by the family when Milan’s methods forced the dog from growling and snarling to actually biting. (this is not the dog involved in the lawsuit above)

Recommended for you

117 Comments

Mar 24, 2017 at 12:45 am

Cesar Millan has single handedly saved millions of dogs'lives worldwide. He is the guru. He puts himself out there very humbly, and with the grandest and greatest skill moves both dogs and people forward. Any detractors he invites to talk to him personally. He is the most important person on this planet as far as I am concerned. – Austin Dog Whisperer

Oct 23, 2016 at 7:07 pm

This article needs to be corrected! He did NOT force the dog into biting, Holly was ALREADY A KNOWN BITER! SHE BIT HER OWNER, THE MALE, SEVERAL TIMES AND HAD STARTED BITING HIS WIFE BEFORE THEY CALLED HIM AND THEY SURRENDERED HER BECAUSE THEY HAD AN 18 MONTH OLD SON THEY DIDN’T WANT TO GET BIT. Why don’t you correct your article instead of trying to sell false news!

Jun 28, 2017 at 2:42 am

Yes, so he can choke them.

Actually, people like to think they're good, very dangerous, you end up with a borderline fringe holier smarter better human, that's why "good" people scare me most.

You're argument that he has saved lived is not valod. He abuses them. There is zero science to back up this sort of dog training. Alpha dog, dominance theory all debunked.

Husky is a working animal, he deserves respect.

Omar Morales Luna

Jan 14, 2018 at 12:36 am

You misinterpret the evidence. Do you know how science works? Dominance, Alpha, Pack mentality are NOT debunked they simple have been modified as theory goes. Theories are never debunked, they simply change to accept a wider body of evidence. Dogs have male and female alpha mating pairs that dictate where and what the “family” of wolves or in this case dogs do. Dogs come and go as they please into a pack but theres usually a few top dogs with the most experience. “Dominance” still exists however not in the way we USED TO THINK it existed, it is not a forced dominance like lion prides but more a matriarchy/patriarchy such as in a family.

Cesar is wonderful, stop trying to find little loopholes in him.

Jun 28, 2017 at 2:49 am

Aggressive dogs are fearful, you shouldn't have kids around or that choking cuz I whisperer. Wow now I know why canines are in so much trouble. Misunderstood.

Did you know they came to us 15,000 years ago and have been guarding, working, herding, protect us

Oct 8, 2016 at 1:38 am

Why don’t you give the same amount of time and attention to the good outcome with the dogs.

Sep 20, 2016 at 9:16 am

Cesar makes mistakes like every other human I’m sure. I’ve watched all his shows at least once and I’ve seen a couple things I would call mistakes. He probably sees them also later. Holly was a failure on his part. He acknowledged that. Holly had been challenged and hit by her owner and Cesar didn’t take that into account. The main issue is how much time can people with a miss behaving dog pay for. A dog trainer is expensive and retraining an aggressive dog is very expensive. Any method that doesn’t act quickly enough to be within budget is not going to be accepted by most people. They will have the dog put down. Caesar’s methods are quick enough and economical enough that he hasn’t had to put a dog down yet.

Shouting Dog - Hidden Fear

Nov 8, 2016 at 4:22 pm

The only mistake he made was interacting with the owner while trying to impose his authority. Breaking stance in front of the dog gave Holly the upper hand in their brief encounter and was purely because of the necessity to communicate to the owner and project to the audience. With no cameras or owners to distract Ceaser, I am positive he would not have been bitten and Holly would have stayed put and backed down.

PATRICIA LEE PARSONS

Jun 20, 2016 at 10:19 am

Has anything become of claim? Ceaser than you fr you do, some people just think about money money money all the time!!

May 4, 2016 at 8:11 pm

Sounds like this lady took the dog out against the trainer’s recommendation. She should be punished for bringing a frivolous lawsuit. And I’m curious… Why is this web site so blatantly biased against Cesar Millan? Is it because it draws people to your site? I would guess ‘yes.’ Is it because he is a horrible abuser of dogs? Only if you equate punching someone in the face with tapping them on the shoulder to get their attention. What about all the people doing heinous things to dogs, like the person in Florida who dragged that pitbull behind a truck until her feet were gone? Or people who fight dogs? Or the irresponsible pet owners who were responsible for the euthanization of 91,000 pets last year in my state alone? Why do you waste so much energy quibbling about training philosophies when there are so many truly evil people and life and death problems to be solved. Shame on you.

Apr 16, 2016 at 1:48 pm

I have watched so many of Cesar’s shows and not once have I seen him abuse a dog! he doesn’t use those choke collars and he does not recommend those either , but if an owner is using one on their dog, then Cesar has to continue doing the same because the dog is used to these, He doesn’t train dogs He trains People to be the leader, all he does to the dog is get him/her back from a psycho freaked state, they are just relaxed when he finishes with them!

Sep 10, 2016 at 2:30 am

I have been watching Caesar for many years,tonight i watched an episode with an aggressive dog named leon. Caesar placed the dog in an area at his psychology center with another dog yellow lab the lab was attacked by leon. Minutes later leon is placed with same dog again and same result he was attacked again.I’ve never felt so sorry for an animal the lab was crying out each time how could he put an animal in a situation where it would be attacked twice , i was horrified . That will be the last time my family will watch the show.

Mar 11, 2016 at 11:36 am

Rehab for an agressive dog take a lot of time and money most owners don’t realize it. They don’t want to spend the money or become impatient. Often times the dog is rehabbed but the owner places the dog back in the environment from which the dog started the problem in the first place. Treating dogs as humans as if the have all these feelings or humanizing the dogs is the most common cause of making a dog agressive. Also the handler or owner not giving the dog training in the first place. It is like placing a toddler in a room of breakables and not telling them what not to touch. I don’t believe it is the trainer. Some claim to be great but are not as great as they claim. There are trainers Like Ceaser who have the natural talent and know what it takes. Dogs in the wild don’t have Conversations they settle things by showing dominance.

Jun 28, 2017 at 2:51 am

It really doesn't. It takes focus and kindness.

Aug 7, 2017 at 12:57 am

i hope you try to sweet talk a dog and it bites your face off for being a dumb cunt

Mar 11, 2016 at 8:24 am

First off you have to understand the natural instincts of a dog. They are pack animals, there as to be a dominate figure. Cesar has that understanding and has the ability to become that dominate figure. And that is what happened while the dog was in his care. When the dog was returned to the owner, the dog no longer had that dominate leader and went back to trying to be the dominate one, thus the attack. Depending on the dog, and it’s own personality, instincts depends on what kind of dominance, leadership, control is needed to maintain a dog. In this case the dog needed strong leadership, in which the woman was unable to provide. Dogs need leadership, and just like humans, have their own personalities, as that dogs owner, leader you have to learn that personality and learn to adjust in how you train and become that dogs dominate leader.

Jun 28, 2017 at 2:58 am

Google what you just wrote. The science doesn't back that technique up. Canine means domestic dog. ey have a familial structure. The wolf theory is from some long ago extinct European wolf.

Or, think of it this way, we know very little about the elusive wolf.

Please people do not get a dog. The other types that call them fur babies are just as ignorant. Walt Disney didn't do us any favors by anthromorphising andto vilify the woman, the kid whoever is shortsighted, Milan is the expert, right?

Mar 7, 2016 at 4:21 am

OMG! CM (not mentioning any names) should be prosecuted and banned for ever having access to any dog in the future. A man who did such things to ‘recalcitrant children’ would be jailed.

What is the USA’s legislation on “prevention of cruelty to animals”?

Mar 7, 2016 at 12:33 am

Labradors don’t usually act like that. There is no such thing as Alpha. Why do you want her to submit? For what? She didn’t do anything. He doesn’t know what the hell he is doing.

It was Cesars fault! You don’t push a dog into a corner, hit a dog, make her afraid and then go after her again. He caused that bite. He is an idiot. He is no trainer. There is no such thing as “red zone”. That is meaningless jargon.

A dog that is that frightened needs gentle training, patience and love. Not that idiot.

Positive Reinforcement training is SCIENCE BASED training. That is the ONLY acceptable way to train any animal. Not only does it work, it is kind, effective and works on every species. Wake up people, this monster set dog training back 40 years.

Do you really think hurting animals is the way to train? Think again.

Apr 13, 2016 at 3:02 pm

I agree with you. I’ve watched the entire “Holly” episode several times, and also a follow-up episode in Spanish, with the dog Holly climbing all over Cesar and kissing him. The only problem with Holly was around feeding. Early in the episode, they showed her owner poking towards her with a broomstick or similar object while she was eating. Then Cesar approached her while she was eating, several times, closer and closer, and punched her in the neck or chest. The bite came after these things. I think the owners probably messed up badly with Holly, whom they had had since she was a puppy. If she had received gentle “rehabilitative” training, from her owners or someone else, to teach her that food does not have to be associated with fear of having the food taken away and her being punished, she might have made someone a nice housepet. Instead, she apparently has been made to live at Cesar’s facility for the rest of her life. I’ve watched a number of other episodes of the show, hoping for some insight, and he talks about energy and transferring energy in ways that seem mystical or magical almost, and not helpful to me at all

May 4, 2016 at 8:55 pm

So you’re equating submission with punishment? That just shows you know nothing about… Much of anything. Giving way to the authority of one more qualified to lead is a good thing, not a bad thing.

Feb 24, 2016 at 11:01 pm

I have owned many dogs in my life time, from St. Bernards – Samoyed Husky, even a lab/retriever mix. Now I have a German Shepherd mix and a Aussie Shepherd. Yes, some have been shelter dogs. I have never had any problems as I have seen/read that some owners have. I train my dogs from day one to “wait” for their food. When I say Ok then the dog can eat. I have never taken their food away but I have knelt beside them as they ate and none of my dogs have showed food aggression. If you’re going to own a dog you have to step up to the plate from that first day. If you get a shelter dog, ask lots of questions about the dog. If you’re in doubt about the answers, don’t get the dog. Be consistent with training, walking the dog every single day.

Sep 4, 2015 at 12:16 pm

I read all of your conversations and I actually understand why Caesar Milian training this dog and I been training my dogs on my own and learn my own ways to training them. It actually work. Anyway he is doing fine but the dog need to accept the person around the dog if she or he eat and not bother . My dogs actually have that issues because no one training dogs that why owners have dog issues get worse. But I train my dogs and doing fine after accept me as sharing space so they can eat during sit next by me. You guys judge how he training or why owners issues.. Well it alway owners not responsible to training dogs all years with no experiences. I learn lot since I was young because I have good reasons to training my family and my dogs to keep no bites or attack or else cause huge problems. I been a kid and been in dog attack situation because my close buddy dog signal to me that’s how I knew how to get my family away from her mother dog for my safety. That’s how people become dog trainers for many different reasons. My goal to be dog trainer too. I admire his work and other dog trainers. I don’t think That’s issues toward Cesar Milian is not big deal. Owners responsible for not have experiences to training however they try to learn right way or not. Maybe teach them wrong ways to treat like that.

The reason they need to accept this risk or figure out the best.

Mar 6, 2016 at 11:41 am

If you don;t think what CM did here is a “bid deal” and you still choose to pursue being a trainer, you will end up with the same bloodied apendages.

Mar 8, 2016 at 6:35 am

You clearly do not understand canine psychology if you agree with Cesar’s adverse training methods, therefore have no business trying to become a trainer.

Aug 4, 2015 at 12:13 pm

Dominance training suppresses rage and aggression in dogs prone to these things making it look like they are now submissive when in reality the dog has simply shut down. Now they are a ticking time bomb. Milan should be sued for doing far more damage than good to these poor dogs but owners are to blame too. Positive reinforcement training is the way to go and owners need to educate themselves about this. They need to stop going to dominance trainers who all too often are ultimately harming their pets with this type of training. Every owner should be required to research positive reinforcement training. It deals with the root of the problem it doesn’t put a bandaid on it and hope for the best the way dominance training does.

Jun 15, 2015 at 7:44 pm

Yeah i think this one is the owners fault not ceasars fault as the owner had asked the dog back against the advice of the trainers as they couldnt afford to keep the dog there any more. And it states in the article that the dog is still owned by the original person so they dont get the say in wether or not the dog goes they can only advuse against it. If the original owner had taken the dog back after it not being rehabilitated 100 % well than its the persons fault as if it wasnt being worked with the owner the owner could have become the trigger to the dog like in most of ceasars videos when the owners show up and the dogs react. And if the original owner had released the dog to a different person than it is the original owners fault and the new persons fault for purchasing a dog with behavioural history that was not 100 percent cured and nowing that they dont have the experience to handle the dog it works both ways but you dont know the hole story as the purchaser or who ever the person was that ended up with the dog could have lied about there experience with the dog etc. And a dog with such a bad or develooed behaviour is going to take more than 11 months to be cured 100 percent but thats even if it can be as it can only take a trigger for it to revert back to old behaviours and it could take years or even a life time before the dog can be really cleared of such tendancies, as to rehabilitating i dont see why all dogs must be a bad dog and imediately but down because of their behaviour which is basically a result of owners neglect as they cant be bothered to fix the behaviour until it turns ugly and i think they should get a chance at rehabilitation. My dogs just got declared menacing after 1 fight at the dog park which was their first fight ever and not their fault as the other ladies reaction triggeed them and the group of people there are clicky and its alright for their dogs to act up but not mine and they are not full out triggered they dont react to every dog and are still managable and friendly to other dogs. As to his training methods i dont hundred percent agree with them myself but im not against them, positive dog trainers such as victoria stillwell has also had failures where the dogs had to get put down because the dog still reverted to behaviour. And even though ceasar got bitten in this video doesnt mean his lost as he didnt back down and still stood his ground, which not mentioned in this sectiin of video but more than likely this dog had bitten the owners as well or the owners havent been game enough to correct the dog which is where the dogs get worse as they get no guidance or rules from the owners as they get scared of being bitten by the dog so the dog thinks that the behaviour works to get what they want so they will keep doing it, as it works the same with grooming as im a dog groomer and get some really bad dogs that people dont want to touch because they are scared of being bitten come in and we are abke to just give them a bit of hard love and they come good. Ceasars got the confidence to continue through with his discipline even after being bitten which challenges the dog as he would be use to getting his way with such display. And i think to be a good trainer you need to be open minded to the different techniques there are out there and knowing when to use different ones and where it will be sucessful or even how to combine the different techniques together. There is alot of controversey about what training is better or is updated the same now ith what is best to feed the dogs. As to which ones right or is effective 100 percent of the time who can say as positive rewards good but than what about responding to a dog with what he would recognise w8th another dog, we as humans are actually not responding to them via their language we are humanfing? them, as in the wild dogs wouldnt meet knew dogs and regard them as friends unless they are looking for a mate a wild dog would kill inturders, and we invite dogs to sleep in our beds which is also against the dogs language as non alpha members arent allowed inside the den.

Jun 15, 2015 at 3:12 pm

This is clearly just a money grab. The article above clearly states that the dogs owner stopped paying the facility for their services and therefore the dog was returned to her. She knew full well the training was not complete. If I was Cesars lawyer I would pursue charges against this dog owner for entrapment. Knowing Cesar was a famous person of means this woman purposely stopped payment of her dogs treatment forcing Cesar to return her dog before the treatment was complete. In doing this she set up the attack herself. Cesar did nothing wrong in returning the dog after the payments stopped and never claimed that the dog was rehabilitated. Cesar is running a business with his dog training and is perfectly within his rights to refuse service without compensation. The dog owner is clearly at fault here.

Sep 29, 2015 at 7:05 pm

Well said, I totally agree.

Mar 7, 2016 at 10:39 pm

Maybe you should do more research on the subject before claiming that it is just a money grab. The woman who was attacked was NOT the owner. She is a nurse in Florida who was visiting a friend in California, who the dog was released to. It doesn’t specify who the “owner” is that stopped paying the center, but being in rescue, generally if a dog is on death row for aggressive actions/biting, then generally the owner has to surrender the dog in order to allow a rescue, or in this situation, Cesar’s dog center, to take responsibility and give them a second chance. This woman has permanent damage and loss of feeling to her hand because of the bite. Prior to going to Cesar’s center, and before the original order to be put down, this dog viciously attacked the original trainer, repeatedly attacked her, breaking through a door and attacking her for a 3rd time, breaking her arm in two places and requiring her to have extensive surgery…..this was far more that “just a dog bite.”

Ultimately it is the responsibility of whoever was the primary caregiver of the dog at the time he was released from death row, in this case, the dog psychology center, to ensure that he did not end up back in a situation where he could attack again. Read more of the story before putting the blame on the one who was attacked by no fault of her own, and having nothing to do with the animal other than visiting a friend where the dog ended up being released. http://www.dailymail.co.uk/news/article-2941400/Dog-Whisperer-star-Cesar-Millan-sued-Florida-nurse-savagely-attacked-pit-bull-left-training-center-just-days-earlier.html

Jun 14, 2015 at 2:40 am

It’s a simple legal issue. You cannot transfer a dog with a history of biting and relieve yourself of liability. It doesn’t matter that Cesar never saw this dog unless he can prove that it was released without his knowledge or the knowledge of his employees, or that it was against his policy. Even then he’s liable if there is evidence of any aspect of the policy that transfers dogs known to bite people. It would seem that they took the dog specifically because it attacked someone – and since they promote themselves as experts, they have a higher standard they must uphold than a private citizen. As you defend Cesar, consider that this nurse was seriously injured based on trusting the claims and statements of employees of his business. I find it interesting that there is so little sympathy for the victim of vicious attack.

Jun 15, 2015 at 3:07 am

If the owner took the dog prematurely – this is just a money grab.

Jun 13, 2015 at 3:51 pm

You have to admit This man has guts.

Jun 14, 2015 at 1:54 pm

Guts and arrogance go hand in hand. Look at how he is challenging this dog. He becomes the threat here. Not good at all.

His ‘guts’ have gotten him bitten quite a few times and then they blame it on the dog.

Jun 15, 2015 at 3:18 pm

Susan you are right. He was the threat here.

Jul 10, 2015 at 5:19 pm

I have NEVER seen a Labrador retriever act this way in my life. Something tragic happened to her. I have faith in what Cesar does, no one here can dismiss the fact that this man has many more yrs experience dealing with red zone dogs than any of us! So to tell him he’s wrong is just ignorant! There is something seriously wrong with this dog. She doesn’t seem to submit at all, which is so uncharacteristic of the Lab breed. That is why i hate backyard breeders! I feel horrible for Cesar, you could tell that bite was painful. You know if one dog out of hundreds end up not getting any better after Cesar’s working with him, then it is not his fault! People just want to sue him because they know how much he is worth! Some dogs are just in worst case scenarios, bad dogs and have to be put down. I know if Cesar can’t fix him, then no one can!

Oct 21, 2015 at 7:26 am

Well actually there are other people who have to pick up the pieces of his failures. Look at Shadow the dog he strung up. It was because of CM’s methods that the woman who had him got bitten. She had attempted to correct the dog using one of CM’s techniques and Shadow bit her. The original rescue the dog came from saw the episode and was appalled at his treatment. After much wrangling they managed to get Shadow back. They have used positive reinforcement on him and he is doing so much better than he was after CM worked with him. A Viszla named Ruby (who appeared on TDW) got worse after appearing on the show and bit a child in the family. They wanted her killed after that, but a vet intervened and tried to get help from the show’s producers. Nothing else in known after that.

Mar 6, 2016 at 11:45 am

There are no “guts” when you training anything, including children, only knowledge, sensitivity, and common sense. This is a great demo of how CM is actually NOT a whisperer, but rather, prefers correction and intimidation over positive reinforcement. As you can see, antiquated techniques prove to be a giant FAIL in this case, rather than working with the dog OVER TIME, and counterconditioning him/her. But hey! They needed an episode, right? So lets push the dog Way Over Threshold for the shoot. You lost CM. Just as all your viewers do when they watch your program.

Jun 13, 2015 at 1:34 pm

´..when Milan’s methods forced the dog from growling and snarling to actually biting.´ Please, stop writing nonsenses. That dog was biting that family many times before. That´s the picture, how media works – lies and negative posts all the way. 🙁

Jun 15, 2015 at 10:44 am

Those of us who do not “train” dogs by use of dramatic, martial arts postures, staring them down, hitting them, or hanging them know that aggression breeds aggression. Most dogs, after subjected to Cesar’s displays of dominance, become more difficult and even dangerous. Many of them, after the cameras have gone, have had to be put down. Cesar conveniently doesn’t mention that part.

Jun 25, 2015 at 7:24 am

Aug 5, 2015 at 11:44 pm

“Many of them, after the cameras have gone, have had to be put down.” Where did you get this information?

Jun 9, 2015 at 8:31 pm

Yes something triggered the attack…. dogs with aggression issues have triggers. They’re not necessarily always looking for something to kill. The problem with this dog – regardless of who was handling or what was being done, regardless of who is the “pack leader” in this situation – is that once this dog is triggered to aggress, he takes it way too far. He was put into rehab for breaking a person’s arm and ripping open her flesh because his toe got stuck in a kennel door. He attacked this woman (a dog trainer) relentlessly for 20-30 minutes straight because his toe got stuck in a kennel door. Does that reaction not sound disproportionate in regards to what caused the reaction?

He was at the Dog Psychology Center for somewhere around 11 months, and less than a week after being released he attacks another woman, leaving her with broken bones and massive tissue damage. He breaks bones and leaves deep, permanent tissue damage to his victims. This is not normal dog behaviour. There is genetically something wrong with him, and it doesn’t matter whose hands he is in. How many trainers does he have to go through? How much handling experience, how good of a “pack leader”, does a person have to be in order to ensure this dog does not break people’s bones and leave them with permanent damage? How many handlers have enough experience to deal with this kind of issue for the dog’s entire life, versus how many good adoptable dogs who have never bitten anyone need homes instead?

The level of aggression this dog resorts to when faced with his triggers is clearly not safe or fixable, nor should it be acceptable. This dog had its second chance. How many people have to be massively injured by this dog before we just decide it’s not worth it? How long does it take for a dog to be rehabbed? How is it that after 11 months of rehab at the DPC this dog is still demonstrating the same level of violent aggression he started with when he is triggered? It doesn’t matter how long he can go without attacking anyone… we have to look at what he does when he DOES decide to attack someone.

Jun 5, 2015 at 3:44 pm

LOOK. Cesar has not even been in contact with this dog. : ” Jen Woodward, Vice President and Head of the Dog Psychology Center said, “Cesar Millan did not have any contact with Gus during his time at the Dog Psychology Center, nor was he asked to directly train Gus. “

Jun 5, 2015 at 3:42 pm

Something might have triggered the attack….how come the dog attacked after 6 DAYS…? If the dog remained ” vicious” he would have attacked her in the FIRST DAY…There is something MISSING here, and I guess she knows what is missing…something must have triggered the attack…My dogs never bit me…and when walking them I could take anything out of their months…BUT, when I gave them their meals, I never even tried to take their bowls away…just to impose my dominance…I respected they mealtime….many people TRY to do this, only to show the dog who is the “alpha”…This was justy un exemple, of what might have happened..

Jun 9, 2015 at 8:27 pm

Yes something triggered the attack…. dogs with aggression issues have triggers. They’re not necessarily always looking for something to kill. The problem with this dog – regardless of who was handling or what was being done, regardless of who is the “pack leader” in this situation – is that once this dog is triggered to aggress, he takes it way too far. He was put into rehab for breaking a person’s arm and ripping open her flesh because his toe got stuck in a kennel door. He attacked this woman (a dog trainer) relentlessly for 20-30 minutes straight because his toe got stuck in a kennel door. Does that reaction not sound disproportionate in regards to what caused the reaction?

He was at the Dog Psychology Center for somewhere around 11 months, and less than a week after being released he attacks another woman, leaving her with broken bones and massive tissue damage. He breaks bones and leaves deep, permanent tissue damage to his victims. This is not normal dog behaviour. There is genetically something wrong with him, and it doesn’t matter whose hands he is in. How many trainers does he have to go through? How much handling experience, how good of a “pack leader”, does a person have to be in order to ensure this dog does not break people’s bones and leave them with permanent damage? How many handlers have enough experience to deal with this kind of issue for the dog’s entire life, versus how many good adoptable dogs who have never bitten anyone need homes instead?

The level of aggression this dog resorts to when faced with his triggers is clearly not safe or fixable, nor should it be acceptable. This dog had its second chance. How many people have to be massively injured by this dog before we just decide it’s not worth it? How long does it take for a dog to be rehabbed? How is it that after 11 months of rehab at the DPC this dog is still demonstrating the same level of violent aggression he started with when he is triggered? It doesn’t matter how long he can go without attacking anyone… we have to look at what he does when he DOES decide to attack someone.

Jun 28, 2017 at 3:17 am

The word "trigger" belongs back in those AA meetings.

When a dog is aggressive it's actually terrified, everyone, everything is alien to this dog his dog whisperer trainer is there with his leash, weak skills I've been feeling "triggers"because most comments are blaming everyone but THE EXPERT! a dog in that trainers hands is like a 2 year old with PTSD. Which the dog has already. This man claimed special skill, he lied, he's a bully and a liar. Glad you like the show.

May 26, 2015 at 12:19 pm

I have had a few GREAT DOGS in my life. I realize now, just how very lucky and just plain Grateful that they understood ME. Watching Cesar and his DOG BEHAVIOR MOVIES has mad me take another look at my two dogs and there little Quirks. And I now know just what I have to do so they can have a happy rest of there life too. In ONE DAY our male Dog has made friends with my sons Dog , And both of my Dogs have stopped there excessive barking and jumping on the windows. We are looking forward to having our other family members and friends Dogs included in the fun. Just think if I had known MORE than what I STUMBLED ALONG WITH all these years. We could of had a nice QUITE time with family members IN and OUT of doors. Some of what I had used on my other Dogs was just common sense. But I’m GLAD that it was things that Cesar would have said to do. When I was growing up we did not have this type of resource. I am looking forward to watching all of his movies using what fits my situation and seek help for my self and friends when it is needing more. AND YES THERE ARE MORE THAN ONE WAY TO HANDLE SOME THINGS, just like there are several ways to open a door and tie your shoes, You just have to keep in mind WHAT WORKS FOR YOU AND YOUR DOG. GOD BLESS YOU CESAR and YOUR PACK of HUMANS & DOGS

Jun 7, 2015 at 10:56 pm

Yes so true – there are different ways of doing things. There are certainly more then one way to abuse an animal and make his behavior worse – and following Cesar is definitely one of them. I would strongly urge anyone that needs help with their dogs to go to http://www.ccpdt.org (certified professional dog trainers) and find a local trainer that has an EDUCATION & has passed testing to ensure that they know what they are talking about (I am sure you know that Ceasar has no credentials what so ever- other then being a bad actor) Science (you know that little thing that proves the earth circles the sun among many other things) has PROVEN that POSITIVE REINFORCEMENT TRAINING is the best way to train dogs. There are thousands of books and articles on the benefits of using positive training methods – of coarse that does require that people actually READ and I know that is not as “flashy” and “fun” as watching Ceasar “alpha roll” a dog .. but considering the above article that highlights just SOME of his many FAILURES and DANGEROUS practices .. maybe, just maybe you would consider getting a “real” dog trainer = CPDT .

Aug 6, 2015 at 12:01 am

The CCPDT is nothing more than a private business that sales a certification process to dog trainers that agree with this “all positive” training nonsense. I am a dog trainer with many years of experience working with some of the highest trained dogs in this nation. I am talking about working dogs that protect our country. I now offer my services to the general public as well as animal rescue and shelters. I receive calls everyday of the week from people that have used a “positive reinforcement trainer” with little results in the real world. I DO NOT hit, kick, choke, or strangle dogs. I also NEVER train a dog with treats. I offer a challenge to any “all positive” trainer out there. You train a dog in advanced off leash obedience, and I will do the same. Then, we will take both dogs into a very high distraction environment and I guarantee mine will come on command every single time with no hesitation. My dog will also heel, sit and down from a long distance and do a perfect place command. I would accept this challenge from any “all positive” trainer to do the same.

Aug 16, 2015 at 9:44 am

Jan 30, 2016 at 2:41 pm

Are you seriously saying that trainers who forgo the corrections you use can never achieve off leash or distance reliabilities? Sorry, but there are tons of force free trainers who win in obedience, hunting trials, police dogs, service dogs, search and rescue, et cetera, and have won awards for their services and accomplishments.

By the way we aren’t “all positive”. We simply refrain from using punishments which intimidate or hurt the animal, but there are effective ways of “correcting” negative behaviors without using intimidating or uncomfortable tactics.

May 4, 2015 at 12:06 pm

I need help I dont know what to do I really hope you can help me and my family if its not to much to ask my male pit bull had bitten my neighbor three weeks ago and me and my husband placed him in quarantine for 10 days without being asked to he has never been aggressive towards anyone ever even in quarantine he did great but now the person he bit wants him put to sleep he’s been in my family ever since he was a pup he is as sweet as he can be I don’t know what to do can you help me and my family please

Jun 6, 2015 at 5:53 pm

What was the situation in which your dog bit the neighbor? Was your dog roaming at large? Was your dog at home and defending his territory? Were you walking your dog and the neighbor approached you in a way that made your dog want to protect you? If it was one of the later two reasons, you need to make this clear when you make your defense. If your dog is normally good with people, he probably bit because he felt threatened or because he was protecting his family. It’s what dogs do. But if your dog was at large when this happened, whether he got out on accident or you let him out, you need to take full responsibility no matter what his reason for biting was, and pay for any damages and make sure he doesn’t get out again. If you do this, your good faith should be noticeable when you make your defense.

Apr 20, 2015 at 3:32 pm

A bit confused – the article said that when the original owner fell behind on payments the dog was released to an owner with no experience”, yet DPC says that the dog was released against their advice. So – was the dog released to the ORIGNAL owner, or to someone else? And, the DPC knowingly release a dangerous dog NOT because they were asked to, but because of money? Seems to me that if they truly cared about what they were doing that they’d have kept that dog money or no…

Jun 6, 2015 at 10:50 am

Jun 7, 2015 at 5:15 am

Yes it does read strangely and it sounds as though the owner asked for the dog back, it bit her and she is looking to blame someone. They always like to make it sound bad for Cesar. When I make a pro Cesar remark some sites ban me from making comments so we will see if this is an open forum or a biassed one. The article is a little misleading for sure.

Jun 7, 2015 at 6:33 pm

I’m confused too. The way it reads the owner took the dog back before the DPC released it, and before Cesar even saw it so it’s hard to see how the owner has a claim over their own poor decision. Also if the dog came back into your environment and exhibited the same aggressive nature then maybe it is time to let the dog go to someone who is able to give the dog a more balanced existence.

Jun 7, 2015 at 8:06 pm

They dont own the dog, as it says they didnt want to release it but as they dont own the dog they are unable to keep it if the owners wanted it back.

Jun 8, 2015 at 9:37 am

No, that’s not how it works. As much as we would like to take in all the dogs free of charge, the reality is to run places like the DPC, you need revenue. You can’t make exceptions for anybody. It is a business. I should also point out that there is quite a long waiting list for people that want to put their dogs there, so if someone’s falling behind on payment, they need to free up the space.

Now, from what I understand the owners of this dog were falling back on payments, and the DPC strongly recommended that the dog stayed. However, they couldn’t afford it, so they took the dog back. Cesar had nothing to do with this.

Feb 26, 2015 at 5:55 am

The problem with training the dog is the OWNERS are the ones who need the training on how to handle a dog correctly. I had a client who wanted me to take his Great Dane and “train” it because it was barking at his daughter. I wanted to work with the family instead but he said he “didn’t have the time” to do it.

I turned down doing it because no matter what I could do for the dog it would still be returning to a household where they didn’t know what to do.

If something happened and the dog bit the child not only would I feel bad but I could also possibly be sued.

Dogs CAN be “rehabilitated” somewhat, but it takes the owner’s time and effort to learn how to be a responsible leader of the dog. People forget that even though dogs live in our homes they are still an animal, and they look at things differently than humans do.

Apr 13, 2015 at 2:54 pm

Well said! The owners need to be trained!

Feb 25, 2015 at 8:52 am

Is it just me or do I sense that Dogs take on the personalities of their owners? Mine is a fat old lady who loves to eat and watch tv…

Feb 24, 2015 at 4:16 pm

Interesting ….. Dogs are just like people, they behave impeccably with one person and bite or injure another. What’s all the fuss about anyway, some,of his training methods work some don’t! They obviously work for Sr. Millan and that’s what counts. It is stated quite clearly that none of the techniques used should be tried without consulting a specialist and there are several “specialists” who each thinks their system is the right one, there are several studies by well respected Universities on dog behaviour who actually contradict each other ….if in doubt believe in what you know works best for you, I’m a believer in Konrad Lorenz but not all of his statements work for me, so…….

Feb 21, 2015 at 7:32 pm

Cesar Millan has been moving away from aversive techniques. However, when you’re famous, people don’t notice when you change. They just keep playing the same video clips over and over again, clips from years ago.

Millan adopted the lab in the video. There’s a cute video on youtube of her licking his face.

Feb 21, 2015 at 7:33 pm

PS. Previous to meeting Millan, the lab had bitten her owners. She has since become gentle and has lost her food aggression.

Feb 21, 2015 at 1:51 am

Sometimes an animal has to be put down – period.

Too bad CM’s bravado got in the way of social responsibility.

Feb 24, 2015 at 1:32 am

Too bad humans at every level got in the way of giving this dog what he needed. The owner failed his dog, first by enabling the behaviour to get to the level it did, then by removing him from the rehabilitation centre against the advice of the people working directly with the dog to try and help him, then by allowing the dog to get into the situation where it harmed that woman so seriously. Too bad people can’t take responsibility for their own actions or lack thereof, their own failings. And too bad the owner doesn’t have nearly as much money as CM and his holdings, making Cesar and his DPC a far more attractive target for a lawsuit.

Feb 11, 2015 at 11:56 pm

I am not a dog a professional dog trainer but I have trained many dogs during my life. I have 2 at home right now. Both are rescue dogs. The first one we had coward, won’t let you stroke anywhere near the tail or on its back. If it is cornered or you hold your hand up to it it jumps at you sometimes taking a nip. This dog came from a young couple. who openly admitted that they would put it in a room with cats and they would get into a fight. They thought it was funny. It was tied up all day outside winter and summer. We were given the name of the dogs vet. and found out the dog had had a paracite and was very sick but owners wouldn’t leave it to get the medication it needed. This dog now does not nip you, it does not cowar it is quite obedient , and extremely happy. Thks to Mr. Milan’s dog training. The other dog, would not bark, it was very scared, if you spoke loud, Our vet. seem to think it had escaped from one of those dog fighting places as its nose had been split, its chip was altered also. This dog didn’t even know what a toy or a ball was. Now she carries them around in her mouth all the time. She never leaves our side. and it also is because of Mr. Milan. My brother in England, was the one that told me to watch him. My brother has been training dogs all his life. There is not one he couldn’t train. He like Mr. Milan says you have to let them know who is Alfa. I believe in Mr. Milans training. Most the time when dogs bite is because of some stupid human that has no clue how to handle a pet. Talk quietly, one word commands or hand gestors, lots of love, well fed and lots of exercise and you will have a good dog. Mr.Milan is not cruel, in anyway. but you need a lot of patience, and understanding. to have a pet.

Feb 10, 2015 at 10:02 am

Like lemmings to a cliff.

Feb 17, 2015 at 3:44 am

“It turns out that there is no proof that an assemblage of wild lemmings would actually drive themselves off of a cliff at all, but rather the myth was perpetuated by a 1958 Disney documentary called White Wilderness, in which the filmmakers manually ran a pack of lemmings off of a cliff to make for good television. ”

Apr 13, 2015 at 3:00 pm

Wow, can’t believe it! Think I hate Disney.

Feb 7, 2015 at 2:33 am

Perhaps Ms. Arnold should have done a little more research on Cesar Milan’s methods before she comments about their “aversive” nature in her article. Had she read his books, watched his videos or worked with a trainer who uses his methods she’d discover that he DOES NOT advocate harmful treatment or scare tactics. His methods are derived from years of observations about how packs operate and make sense. His training and rehab has been responsible for saving the lives of countless dogs who were, before his involvement, considered aggressive or otherwise unadoptable. And he has enabled families to keep dogs they loved but thought they’d have to give up because of difficulties managing them. Observe the dogs he’s worked with – they are not cowering or fearful, they are happy and engaging. As other comments have suggested, perhaps this woman who is suing Cesar is out to blame someone else and try to cash in on something that SHE brought about by not paying her bill and removing the dog from the DPC against their recommendations. Many dogs that are labeled aggressive are actually fearful which I’ll bet she had been told by the DPC. Who knows whether she might have done something to further frighten or provoke the poor dog to defend himself. Sounds like she is not the person who is best suited to be this dog’s guardian.

Feb 10, 2015 at 4:38 am

Hi D. Daily I agree with every word you have written. I have trained many dogs including my own worked with countless trainers, read Cesar’s books and watched many videos. It’s perfectly true his methods are not at all cruel but people don’t seem to understand that with dogs although we love them we must learn to be their pack leader, it’s the all important thing.Where I live i take my dogs our for a walk let them free they run on ahead of me but when i call them they run back immediately because I AM THEIR PACK LEADER!! I can never stress this enough when people ask me how to train their dogs!!

Feb 6, 2015 at 11:01 pm

I would like to mention some things. I am totally against negative training of any kind. I use positive techniques. The thing is there is a difference between different behaviors. If a dog is dangerous it takes years to rehabilitate. Plus with some dogs the only way they will learn is by negative methods. It’s not a puppy or a dog that has only some behavior issues.

Yes negative training does cause problems to animals. The dangerous ones actually learn from this method and can help. I think maybe using both. I know what this article says. In the real world the suing party really doesn’t let you know full extent of what truly happens.

My mom has gotten feral cats spayed and neutured in her town and she had to put the last 2 in a shelter. 1 had gotten adopted and the other didn’t. Someone who owns a cat rescue and rehabilitates cats said the last cat was very dangerous and to let him out with the feral cats. I knew a little bit about this cat and I said I will take him in. I know more about dogs than I do cats. This is the first time I rehabilitated a cat.

I realized this cat wasn’t dangerous. He ran to hide but if he was cornered he would attack. Any wild animal will do that. So I called some rescue places to explain a moron who rehabilitates cats shouldn’t be in the profession and why. Well the person I called happened to be that rescue. I asked did you chase him around trying to pick him up? Yes. I need to explain something if an animal is afraid you can feed them but leave them alone they will come to you. He actually came to me after 2 weeks and while he ate he allowed me to pet him but when he was done he ran away. Now he hangs out with me upstairs. So the moral of this story is there has to be more to this story than what they are saying and the center that is suing probably most likely did something stupid knowing to be careful. If you fear the animal feels it. They will attack. If you don’t fear and stay calm they leave you alone and walk near you. Probably why My dog and I didn’t get attacked by the hybrid wolves that we came across that was about 5 feet away.

I have met many people and some are great and do great things but then you have that other hand full that are idiots and as a professional and they take care of these type of animals how could they sue someone and they take care of animals. It comes with the territory. You work with dangerous animals you should know better and if something happens and you want to sue someone for that then you don’t belong in the field. I have been bitten many times. I expect it working in this field. The difference is I can choose with who I want to work with.

Feb 6, 2015 at 9:18 pm

After reading two different articles about this unfortunate incident, I tend to think that there were things that happened that should not have happened and the fault is not with the Dog Psychology Center. Some dogs are dangerous and are better off just being euthanized. I have even heard Cesar Millan say as much on his show. The majority of dogs are able to be rehabilitated; but, what the staff at the DPC identify as red zone dogs, probably would never be.

I see no problem with pack leader concept of dog training if you will. The pack leader is not a bully and from what I have seen on the TV shows, neither is Cesar Millan.

Not all training tools are appropriate for all dogs. In the right hands, a prong collar can be an effective training tool. But, no everybody should use one. I tried it with my dog and while it did not make him worse; it just wasn’t all that effective. He just learned to ignore the prongs. The best training aid for our purposes was the Canny Collar.

Feb 6, 2015 at 8:08 pm

I don’t understand the concept that Cesar’s method is “to punish the dog”. Anyone who has watched Cesar/The Dog Whisperer knows that his training techniques are based on teaching dog parents/families to be “pack leaders” and to provide structure, routine, discipline, and affection to promote and nurture a positive and stable state of mind. We have learned so much from his show, and without a doubt, are better dog owners because of it. Cesar educates and trains dog owners to become better pack leaders. Many concepts are similar to those used in child rearing. Of course, if you combine an owner with poor parenting skills with a “red zone” dog, it’s never going to being a good combination.

Feb 6, 2015 at 4:24 pm

How awful it was to watch even a part of this video. His brutal attacking of this dog is reprehensible: kicking, chopping blow to the throat, aggressive attitude. I feel so very sorry for that poor dog. He should have been arrested for animal abuse! Why do people keep supporting him and his cruel methods? I look forward to the day when the public no longer supports his damaging and abusive training methods. And, no dog should ever be subject to his cruelty – no dog. It is no wonder that, after being subjected to that kind of “training” the dog in the video is forced to defend itself – it is heartbreaking…

Feb 11, 2015 at 10:46 pm

Watch the whole video before passing judgment. His methods are not cruel and they work. She removed the dog. Babying animals does work. They need to have structure and boundaries, without them they can develop issues and become a problem.

Feb 11, 2015 at 10:47 pm

Doesn’t work not does.

Apr 6, 2015 at 12:40 pm

I think you should try and watch a few others. Some of them he does seem cruel, but honestly, after watching many of his shows I think he is a great man who loves dogs and works with them in a way which helps them. Yes, I wouldn’t use his methods on every dog- but these are dogs who no one else has been able to get through too. Try watching a few and then make a judgement. But then again, everyone has there own opinions, and I’m sure any dogs you have benefit from your approach perfectly well. With respect,

Feb 6, 2015 at 4:18 pm

Cesar Millan is the best thing to happen for “Man’s Best Friend”. His techniques are NOT inhumane at all. He uses common sense and thinks the way a dog thinks. I have heard dog trainers who said they didn’t like Mr. Millan’s methods suggest that you hold up a dog biscuit and yell “Cookies” when two dogs get into a fight.

Cesar Millan has done more for homeless dogs and dogs that have been given up on than any human in the history of man. He truly loves dogs and his approach to helping people to understand how to help their dogs is a Godsend. He has saved many hundreds, perhaps thousands of lives, because he truly cares.

He also started a non-profit organization to help homeless dogs.

Accidents can happen to anyone, although he was not involved in any way with this particular dog or the situation that happened to the woman. I do not know the circumstances in which she was attacked, and I am sorry to hear of anyone getting hurt, but to sue Cesar Millan, I would say was an idea of some lawyer who smelled a lot of money coming his way, knowing that the dog had been to the DPC owned by Mr. Millan.

There has been too many positive things that Cesar has accomplished over the years, saving relationships with dogs and their owners, and saving dogs that had been given up on, their lives.

I have been involved in animal rescue for over 16 years now, and I cannot tell you how much Cesar Millan’s advice has helped me with hundreds of dogs over the years and to be able to re-home them to good forever homes. I love dogs, Cesar loves dogs, and there is in NO WAY anything inhumane ever used in his

rehabilitation methods. I think some of these so-called new techniques are ridiculous and I can bet there have been many an accident that has happened after trying those methods too.

Cesar Millan is a compassionate, sensitive, caring man and he is “Dogs’ Best Friend”.

Feb 6, 2015 at 3:50 pm

Aversive training methods are over. Science has proven positive reinforcement works. All punishment-based training does is cause fear and mistrust and can make bad behavior worse. The age of Ceasar is coming to an end.

Feb 6, 2015 at 7:32 pm

I don’t think that Cesar Milan is any more responsible for that dog attack then a Psychiatrist is responsible for a seemingly stable patient, commits suicide. Concerning training methods he is gentle compared to the “old” days. I bought a black Lab from a breeder/ trainer and his methods were so brutal I fired him. I don’t agree with all of the criticism he receives. I have seen him work miracles with dogs that were close to being euthanized. It is so easy to sit back in the recliner and judge someone else.

Feb 17, 2015 at 3:38 am

Denise Kastner, how dare you insert such a calm and reasonable response to accusations of Mr. Milan’s ignorance and cruelty? Just because you’ve actually studied his methods and probably utilized them doesn’t give you the right to contradict how awful we prefer to believe he is! By gosh he’s an IMMIGRANT without the benefit of being educated in America! Clearly, you’re just a troublemaker.

May 13, 2015 at 2:18 am

And what is so special about being educated in America? Half of America is made up of immigrants. Your response is so nonsensical I think you must have said it tongue in cheek:-) Am I right?

Feb 6, 2015 at 8:59 pm

Sorry, you’re nuts

Feb 6, 2015 at 2:56 pm

It’s a shame that Cesar Milan dismisses and rejects scientific evidence of the harm aversive tools (such as prong collars, choke collars and shock collars) can do, particularly with fearful and aggressive dogs. Punishment techniques in training can have long-term effects, which clearly are not shown on a heavily edited tv show. Instead of waiting (or provoking) incorrect and often dangerous behavior and correcting it with discomfort, pain, and confusion…dogs can be trained using rewards, praise and re-direction. Dogs are smart – we know this. Anyone who lives with a dog, works with dogs etc knows they are sensitive, want to please and enjoy repeating things that reap reward for them. Why choose to hurt an animal when you can take a bit more time and patience to train them? Such a shame.

Feb 6, 2015 at 4:14 pm

You don’t know what you’re talking about ..

Feb 6, 2015 at 2:09 pm

As much as I dislike this man’s training techniques I don’t believe that he is the main person responsible for this woman being attacked. I think that the responsibility for the attack should fall where the blame lies and that is with the rescue person JR who rescued the dog, the lawyers TLP who got the dog off death row the first time, and the judge that gave the dog a second chance to be rehabilitated as long as he went to Cesar’s DPC. These people are the main reason that this dog is still alive and the main reason that the dog ended up back in public so that the dog could harm someone else. If anyone should be sued I believe these people are more at fault than Cesar himself. They should be held responsible! To me this is more about the money that she might be able to get from Cesar than holding the people at fault responsible.

Feb 6, 2015 at 6:47 pm

If you click through to the linked story you would see that Milan and his center are not the only defendants. She is also suing the dog’s owners as well. Of course you were too eager to defend someone who is famous and blame the victim to bother with clicking a single link.

“Named as defendants are Dog Psychology Center, Millan, Vazzoler and Romano (the owners of the dog).

Bitney seeks medical expenses, costs, and punitive damages for negligence, professional negligence, violation of the Dog Bite statute, strict liability for an animal with vicious propensities, and premises liability.”

Feb 7, 2015 at 3:25 pm

I agree, it’s all about the money. She is obviously a Democrat. They can’t accept responsibility for anything!! Everything that happens is always someone else’s fault!!

Feb 26, 2015 at 10:36 pm

That comment is just ludicrous now go back to Fox news

May 13, 2015 at 2:20 am

Feb 8, 2015 at 10:25 am

I agree that the law suit is primarily about money, but it is not the dog’s fault or the people who got him off death row, it’s those who first treated the dog in such a way that he now is dangerous who are responsible. It’s easy to condemn a dog which is only reacting to certain treatment and scream kill him when it is far more difficult to find a ‘humane’solution, which exists for a mistreated animal, is appearently the ultimate solution. Dogs are more like young children which never grow up and should be treated like children from the spychological perspective. Child spychology and dog spycology are very similar. Adverse dog therapy is a show of violance against a sensitive animal which has more to do with the inferiority display of the ‘person’ who is using this type f treatment.

Feb 8, 2015 at 10:27 am

sorry, it’s actually psychology, I sometimes type without thinking,

Feb 9, 2015 at 8:09 am

Katie that was readily apparent.

Feb 6, 2015 at 2:08 pm

I fully agree with comment re: that Mr.Milan’s statistics prove that is rare compared with all the positive effects his training methods really work.He has allowed for families and their dogs to live harmonisly and a gift of giving and receiving love for years to come.

Feb 6, 2015 at 2:06 pm

no one, not Cesar, NO ONE, can guarantee how another living creature will react in every single situation. Cesar has been a God-send to thousands of animals and humans alike. unless he was standing there saying “sick her” he, nor anyone associated with his Center, should be held responsible. what the heck ever became of people accepting responsibility for their own actions…..this woman did something and got attacked. period. sad, yes, horrible, yes, but hey, like they say “shit happens”.

Feb 6, 2015 at 5:16 pm

This woman got attacked by a vicious dog that should have been put down by the courts in the first place instead of being sent to the DPC. If the correct actions had taken place in the beginning none of this would have happened. IMO this woman is only after the money that she could get from a lawsuit against Cesar. It has nothing to do with holding the appropriate people accountable for the dog and their actions. Cesar could not help this dog, no one could help this dog. Sad he had to attack someone else before the correct thing was done!

Feb 6, 2015 at 2:05 pm

Cesar Milan’s training techniques have kept me and my pack from being attacked 3 times during our walks! He has taught me how to walk multiple dogs without pulling, how to be a good pack leader etc. . Don’t tear down what has proven itself as beneficial, because of occasional, unfortunate, unforeseeable incidents, that can and will happen to any trailer, that is long enough in the business! It states above, that the owner wanted her dog back, which was her legal right. She would’ve filed suit against the center, if they would not have released the dog to her as well, I think!I find the owner of the dog as vicious as her dog, with the difference being, that the poor dog, being pushed around, exposed to different training techniques is more confused and disturbed than ever, while the owner doesn’t want to be responsible for her own personal problem, but attempts to profit from the unfortunate incident that happened to her!

Feb 6, 2015 at 5:29 pm

There was a court order that stated the dog had to go to the DPC for rehabilitation. She did not abide by the court order.

Feb 6, 2015 at 12:59 pm

This is just one dog. Any dog can bite or attack. We were not there to see what happened or what triggered this dog.

I too, was attacked as a small child who loved dogs too much and would follow dogs around, get in their bed, even though I was warned to leave dogs alone and let the dogs come to me. I was bitten by a german shepherd that was not use to a small child getting in his bed with him. I received stitches, don’t remember being bitten, and love dogs more than ever.

Cesar Milan has saved many lives, and no one is perfect or can know how a dog will react in the future or know what environment the dog may be in or how the dog was feeling.

Cesar Milan has taught me greater confidence in dealing with strange dogs or attacking dogs. We have been able to turn dogs around and send them away from us. We feel more confident everywhere we go with our dog, to be able to stop a charging or attacking dog. We are prepared for a worse case, if the dog cannot be turned around. We carry a small bat on a wrist strap for dog walks in secluded or unfamiliar areas. We also will carry bear pepper spray clicked on our waist and wear glasses or sunglasses.

No one can judge this case, as we don’t know what was going on with the dog or the surroundings at that time or building up to that time.

Cesar Milan is not responsible. They tried to help this dog, as they have helped so many dogs. Occasionally things happen out of our control, even the most careful of us, can not control everything in the environment.

Feb 6, 2015 at 5:27 pm

This dog is a vicious dog that should have been put down by the courts two years ago instead of getting another chance to attack someone else. Since then he has attacked other dogs and other people. He should not have been placed anywhere near the general public. The owner that took him out of the DPC should be the one held responsible as she knew he was a dangerous dog and a menace to society.

Feb 6, 2015 at 11:45 am

If you look at the original LA Times article though the dog’s owner had removed the pit bull from the DPC “against the strong advice and objection of his trainer” (not CM who apparently never met the dog) and that they thought that the dog was “not ready to be released to a home environment” and needed an additional 18 months of rehabilitation. Tragic, but more to the story than this article suggests.

So tired of the Holly video being used out of context again too. How about posting this one instead (https://www.youtube.com/watch?v=qpNCcgjaV20) Dogington Post to give a far more comprehensive view of his work with her? Or this one a year later https://www.youtube.com/watch?v=wlN6NsbWAQg ? Or even this one, which will at least give your readers an analysis of what occurred https://www.youtube.com/watch?v=nJyPPbZxyXw?

Feb 6, 2015 at 5:18 pm

That is correct and the right people need to be held responsible for the dogs actions not Cesar. Even though I don’t personally like him or his training techniques I don’t believe that he should be held solely responsible for this. I have followed this dog since the beginning and he should have been put down 2 years ago!

Feb 5, 2015 at 8:59 pm

While I feel sympathy for anyone who experiences an injury from a dog bite or attack, I frankly doubt Ms. Bitney’s allegations that Cesar Millan’s organization intentionally released a “…known vicious and dangerous dog” to her unless they were confident she could handle the dog. Dealing with a troubled animal can be risky and unpredictable, a fact that Mr. Millan’s organization is no doubt fully aware. It simply makes no sense for them to risk the life of Ms. Bitney, the dog or anyone else unless they were confident the outcome would be positive.

Based on her own claims, Ms. Bitney knew that the dog had an “…extensive history of vicious and unprovoked attacks on individuals and animals”. This shows that she was aware of the dog’s history and yet it was her choice to adopt it nonetheless.

I don’t know what caused the dog to attack Ms. Bitney. My heart goes out to her and I wish her a full recovery. But to try and assign blame to someone else does not seem right. Ms. Bitney freely made the choice to take this animal knowing its history. This entire situation is a tragedy but bringing a civil action only exacerbates the matter. Perhaps a face-to-face sit down to try and work this out would be a better option.

Feb 6, 2015 at 12:59 pm

Hello Kerri: I can tell that you are a person who truly appreciates dogs and the people who care for them; however, the fact that your “heart goes out to” Ms. Bitney, doesn’t do anything to lessen her physical suffering and financial burden. In law, the concept of strict liability is well established and is intended to deal with the situation in which she and the DPC find themselves. Blaming her for seeking recourse through a civil action is unfair and, given the circumstances, somewhat cruel. Whatever mistakes Alison might have made- and I’m not certain that she made any- she has certainly paid for them. Now, it’s up to the courts and, possibly, her fellow citizens, to decide who else was at fault.

Feb 6, 2015 at 5:20 pm

The dog did not belong to Cesar it belonged to a rescue organization or someone claiming to be one and she pulled the dog because she ran out of funds and could not afford to keep the dog there any longer. The dog was banned from being allowed back in the state of Texas so this person re-homed the dog somewhere else against court rulings and semi-professional advice. She is the one who should be sued and held responsible for the dogs actions.

Feb 5, 2015 at 8:03 pm

Think of how many dogs this man trains and gives a second chance at life. I wouldn’t even begin to guess how many but I know it’s a lot. Accidents happen. Facts will come out and if Milan needs to pay then so be it. But don’t use one dog as a reason to say his training doesn’t work. That’s crazy and it’s not fair to the Dog Whisperer.

Feb 6, 2015 at 2:27 pm

Did you miss this part in the story above? “… scientific research on canine behavior suggests the aversive methods he famously uses, including choke chains, physical force, and scare tactics, can actually make certain problem behaviors much worse.”

Millan KNOWINGLY uses intimidation and physical punishment, including kicking, punching, jabbing, strangling, choking, hanging, pinning, choke collars, prong collars and electric-shock collars. He not only uses such techniques, but portrays such methods on shows televised worldwide as being quick fixes to serious behavior issues. I’ve seen more dogs than I can count damaged by being “Dog Whispered.” The lucky ones get a second chance with a behaviorist who might be able to undo the damage, but some are too far gone to be saved.

In short, the man is a hazard, and I sincerely hope he’ll be sued often enough to finally be put out of business. As for all of the dogs he’s “saved,” where are the success stories? Where are all of the clients he’s worked with over so many years, singing his praises? Answer: THEY’RE NOT ALLOWED TO TALK ABOUT IT. Don’t you find that a bit odd? Wouldn’t you think that any successful trainer would love to have his former clients telling the world about what a great job he did? Funny that we’re not permitted to hear from them, since they have to sign waivers promising not to talk about what happens during CM’s “training” sessions.

If that’s not a huge red flag, I don’t know what is …

Feb 9, 2015 at 8:13 am

Thanks Eileen for telling it like it is about CM. He should be arrested for animal abuse and the show terminated.

Feb 17, 2015 at 3:42 am

“Millan KNOWINGLY uses intimidation and physical punishment, including kicking, punching, jabbing, strangling, choking, hanging, pinning, choke collars, prong collars and electric-shock collars. He not only uses such techniques, but portrays such methods on shows televised worldwide as being quick fixes to serious behavior issues. I’ve seen more dogs than I can count damaged by being “Dog Whispered.” The lucky ones get a second chance with a behaviorist who might be able to undo the damage, but some are too far gone to be saved.”

Apr 13, 2015 at 7:37 am

“As for all of the dogs he’s “saved,” where are the success stories? Where are all of the clients he’s worked with over so many years, singing his praises? Answer: THEY’RE NOT ALLOWED TO TALK ABOUT IT. Don’t you find that a bit odd? Wouldn’t you think that any successful trainer would love to have his former clients telling the world about what a great job he did? Funny that we’re not permitted to hear from them, since they have to sign waivers promising not to talk about what happens during CM’s “training” sessions.

If that’s not a huge red flag, I don’t know what is …”

There is no proof that any of cesar’s clients need to sign a waivers that prohibit them from coming out and saying that cesar’s methods didn’t/don’t work. And seeing as the 100th episode anniversary saw all the dogs and their owners come together for a big party thrown for cesar, it seems at least the first 100 dogs cesar helped were fine a few years later.

My family and used Cesar’s methods with our Portuguese Water Dog. He was even on the news once. His name was Tiki.

If Cesar’s methods traumatized our dog, he sure didn’t act like it. He was a playful, outgoing, and more importantly well-behaved dog for 9 years until cancer took him.

I am currently employing he same methods with a Samoyed with the same results. People like you find problems that aren’t really there because you project your own emotional bias onto matters.

Feb 6, 2015 at 3:04 pm

I agree that he has done some good in getting people to realize they are part of why their dogs act up…and to take training as a responsibility to your dog…and yes, I DO believe the dog was released reluctantly to the custodian/owner, however, that being said, this is NOT the first time there have been issues with dogs he’s trained using out-dated methods based on some debunked alpha-wolf type of belief. We know better know yet he stubbornly hangs on to this bully-type training method, even when research and science shows us more and more every day that these methods are temporary and carry serious, often dangerous, repercussions for dogs and their owners. I don’t hate the man – I hate his methods of training.

Apr 13, 2015 at 7:45 am

There is almost as much science for cesar’s methods are there are against them, namely research done at Oxford University, Eötvös University, Budapest and the Hungarian Academy of Sciences.

Your hatred of his “training” techniques is born from an emotional standpoint. A misguided one at that.

I have lost much faith in humanity because of people like you.

Apr 20, 2015 at 3:33 pm

there is NO science in favor of abusive methods over non-aversive ones. ZERO. The professionals who actually study and utilize science to permanently and humanely change animal behavior make this information available to everyone, yet CM refuses to utilize it and continues to rely on shock and prong collars and forcing dogs into learned helplessness (what he calls “calm submissive” as if it were a good thing). Modern, humane methods just aren’t very exciting and don’t make for sexy television, nor do they gratify the human ego with a burst of adrenalin when they overpower the dog. For these two reasons I don’t think he will ever change, even with the amazing Ian Dunbar offering knowledge to CM, and I think that is a real shame. I like the more positive image he has brought to pit bulls and the emphasis on shelter dogs. I just wish that these dogs were not being trained with his methods–they deserve so much better than that and they are the very dogs most likely to not have the necessary resilience to manage in spite of the outdated methods he promotes.

Leave a Reply

Our Most Popular Posts

Pennsylvania Law Makes Leaving Dogs Out in the Cold a Felony

It’s a shame that lawmakers must step in and take measures to protect dogs.

6 Dog-Related Tax Deductions You May Be Eligible to Claim

With tax day right around the corner, many of us are searching far and.

The Sometimes Surprising But Totally True Nature of Pit Bulls

Breed Specific Legislation (or BSL) is still very common and widespread across the country.

How to Treat (and Possibly Save!) An Overheated Dog

Would you know what to do to potentially save the life of an overheated.

Adoptable Dog Hank & His Purple Hippo Cause a Stir at Wisconsin Animal Shelter

When the Fox Valley Humane Association of Appleton, Wisconsin accepted a bonded pair of.

Become a Contributor!

Copyright © 2016 Dogington Post.

Subscribe To Our Newsletter

Join our mailing list to receive the latest dog news, recall alerts, and giveaways!

Cesar Millan

Am Samstag, 28. April 2018, kommt der weltberühmte Hunde-Coach Cesar Millan zurück in die Schweiz. Im Hallenstadion Zürich zeigt er seinem Publikum den richtigen Umgang mit unserem liebsten Hausgenossen.

Cesar Millan hat ein komplett neues Programm entwickelt, in dem er sich auf der Bühne allen Stationeneines Hundelebens widmet: von dem Moment an, an dem unser Liebling in unsere Familie kommt. In deutscher Sprache und mit viel Humor und Charme wird die Show übersetzt.

Vom ersten Augenblick an, an dem unser Liebling Familienmitglied wird, bis zum Umgang mit dessen Ableben nimmt uns Cesar Millan mit auf eine unterhaltsame Reise durch das Familienleben mit Hund.

Anhand echter Geschichten, persönlicher Erinnerungen und mittels spektakulären Live-Demonstrationenentwickelt der Star-Hundetrainer eine emotionale Geschichte der Aufs und Abs im Leben mit Hund. Dabei gibt Cesar Aufschluss darüber, wie die Wahl des richtigen Hausgenossen zu einer glücklichen Beziehung zwischen Mensch und Hund beitragen kann.

Gewohnt lehrreich, spannend und mit viel Humor präsentiert Cesar Millan gemeinsam mit vier- und zweibeinigen Freunden seinem Publikum eine unterhaltende, deutsch moderierte Show, nach deren Besuch das heimische Zusammenleben zwischen Mensch und Tier sicherlich besser klappt. Klar ist: Der beliebte Hundetrainer Cesar Millan weiss, wie schwierig sich die Beziehung zwischen Hund und Familie gestalten kann. Im Rahmen seiner neuen Infotainment-Show «Once Upon A Dog» teilt er – nicht nur für Hundeliebhaber – sein Expertenwissen mit seinem Publikum zu den Themen: Wie könnenwir sicher wissen, ob ein Hund tatsächlich zu uns passt? Wie gehen wir mit unserem neuen Hausgenossen um? Und zwar vom ersten Tag an seines Zusammenlebens mit uns. Wie kommt es, dass manche unserer vierbeinigen Märchenprinzen zum Haustyrannen mutieren? Wie geht das Leben weiter, wenn unser vierbeiniger Freund mal nicht mehr da ist? Ausserdem widmet er sich den Themen «Vermenschlichung des Hundes», «normale Verhaltensweisen während der verschiedenen Stationen im Leben eines Hundes». Dazu zeigt er Techniken, wie sich häufig vorkommende Fehlverhalten unserer Lieblinge verhindern lassen.

Cesar Millan freut sich auf die Rückkehr zu seinen Schweizer Fans: «Ich bin glücklich, mit meiner

neuen Show, die ich ‘Once Upon A Dog’ getauft habe, in die schöne Schweiz zu kommen. Ich ladeeuch dieses Mal ein, mit mir durch sämtliche Abschnitte im Leben eines Hundes zu reisen. Dabei erzähle ich euch eine faszinierende Geschichte darüber, wie man zu einer glücklichen Beziehung zwischen Mensch und seinem besten Freund gelangt - Eine Pfote nach der anderen!».

Cesar Millan ist weltweit anerkannter Experte in Sachen Hundeerziehung. Seine Methoden ermöglichen eine glücklichere und gesündere Beziehung zwischen Menschen und ihren vierbeinigen Begleitern.

Mensch und Hund in Mönchengladbach

Mittwoch, 18. Dezember 2013

Cesar Millan: Die Glücksformel für den Hund: 98 Tipps vom Hundeflüsterer

Vielen Anhängern von Cesar Millan wird es daher egal sein, ob die gelieferten Erklärungen richtig oder falsch sind.

Es gibt kaum einen Hundetrainer, der seinen Kunden nicht dieses Vorgehen empfiehlt.

Allerdings gibt es auch immer mehr Hunde, die Überbeschäftigt sind und Ruhe brauchen.

Es erzählt die Geschichte vom modernen Dr. Doolittle, der als Rudelführer die Sprache der Tiere spricht. Mit den Techniken aus diesem Buch soll der Leser dies lernen können und dadurch sogar sein Leben verändern. Mich erinnert dies an amerikanische Selbsthilfebücher.

Dog Whisperer

Monday Mar 12 10/9c

Horrible Hounds of the UK

Cesar travels to the United Kingdom to help troubled dog owners and their less-than-proper pooches.

© 2018 National Geographic Partners, LLC. All rights reserved.

The Nat Geo TV App

Watch your favorite National Geographic Channel shows the day after they air.

Hund cesar

Hundens Utbildningsakademi 2009-2010

Jag har valt att skriva mitt examensarbete om Cesar Millan och fenomenet Dog Whisperer. Anledningen till att jag valde att skriva om honom var att jag ville granska vad det är han faktiskt gör och hur det påverkar hundarna både på kort sikt och i det långa loppet. En annan anledning till att jag ville granska Cesar närmare var att jag med anledning av min egen hund fick ett avsnitt rekommenderat redan 2006. En vän som visste att jag hade liknande problem med min egen hund tyckte att jag skulle se avsnittet om hunden Opie. Avsnit­tet berörde mig mycket och hans metoder och hur han kunnat bli så framgångsrik har intresserat mig sedan dess. Jag ville även undersöka substansen i det han gör och säger och om det finns några vetenskapliga belägg för att hans sätt att hantera hundar skulle vara exceptionellt framgångsrikt. Jag vill också undersöka möjligheten att arbeta med de aktuella hundarna med andra metoder än de Cesar Millan förespråkar.

I Ledarskap med Cesar kan man läsa att Cesar Millan föddes i Culiacan i Mexiko och spenderade under sin uppväxt mycket av sin tid på sin farfars gård där det fanns många hundar. Han drömde om att flytta till Ka­lifornien och bli världens bästa hundtränare och när han var 21 tog han sig över gränsen och in i San Diego. Han fick jobb på ett hundtrim och härifrån fick han ett rykte att kunna hantera även de svåraste hundarna. Han började arbeta med att rehabilitera hundar och 1994 upptäcktes han av Will Smith och Jada Pinkett Smitt som rekommenderade honom till andra kända personer. Han startade sitt Dog Psychology Center där han rehabiliterade problematiska, aggressiva och övergivna hundar. 2005 tilldelades han the National Hu­mane Societys pris för sitt arbete med att rehabilitera hundar, han har nominerats till tre Emmypriser och upptogs 2007 som hedersmedlem i International Association of Canine Professionals. Han driver sedan 2007 the Millan Foundation, en ideell organisation som ”räddar, rehabiliterar och omplacerar vanvårdade och övergivna hundar”. Organisationen arbetar även förebyggande genom kastreringskampanjer, upplysning och ett skolprojekt för att lära barn och ungdomar omtanke och empati med människor och hundar. Cesar Millan har gått från en relativt fattig uppväxt till multimiljonär och en av National Geographics största stjärnor. Tv-showen Dog Whisperer som startade 2002 sänds nu i över 100 länder, Cesar har medförfattat sex böcker, ger ut tidningen Cesar's Way och turnerar över hela världen (Millan och Peltier, 2009).

Syftet med arbetet är att klargöra exakt vad Cesar Millan gör och hur det påverkar hundarna. Vad finns det för relevans i hans tillämpning av dominans och ledarskap? Vilka är hans träningsmetoder och finns det effekter med träningen som inte ses vid sändningen men som kan visa sig senare? Finns det alternativ till Cesars sätt att arbeta?

I arbetet har jag granskat tv-showen Dog Whisperer för att få så mycket material som möjligt att utgå ifrån. Utöver säsong 1 i vilken jag sett samtliga avsnitt har jag även sett utvalda klipp och episoder som diskuterats mycket för att kunna utgå även ifrån dessa. Jag har fört protokoll för varje hund som varit med i första sä­songen för att få svar på samma frågor i varje program. Eftersom det är svårt att veta vad som pågår när ka­meran är avstängd och om något mer händer som klippts bort har jag utgått ifrån det som visas i respektive avsnitt och ingenting annat. Jag är medveten om att detta i vissa avsnitt kan ge en skev bild åt ena eller andra hållet men jag vill undvika för mycket spekulationer och utgår alltså ifrån att det som händer är det som visas på tv. Jag har kommit fram till att det är det mest rättvisa sättet att analysera avsnitten. Jag har utöver detta läst en stor mängd artiklar om Cesar Millan liksom hans bok Ledarskap med Cesar och utgått från The ultimate episode guide där alla avsnitt i säsong 1-3 finns beskrivna tillsammans med uppföljningsinforma­tion. En del information har även hämtats från hans hemsida.

För att kunna skildra Cesars sätt att arbeta med hundarna krävs en presentation av de begrepp han använder. Många av orden är dessvärre inte ordentligt definierade men jag har försökt se vad han menar med dem, om det finns andra innebörder av orden och om det han gör har fler namn än de han använder.

Enligt Cesar (Millan, Peltier 2009) lever hundar i det vilda i linjära hierarkier, där en ledarindivid bestämmer över de andra hundarna som får rätta sig efter ledaren. Han menar att det förekommer mycket tillrättavisn­ingar och att ledaren på så vis stärker sitt ledarskap. Han säger samtidigt att flockgemenskapen präglas av ömsesidig respekt och förtroende och att ett välfungerande samarbete är en förutsättning för överlevnad. En ledare är inte något man blir utan något man föds till och alltså är det inte den som är störst och starkast som blir ledare utan den som de andra ser upp till, den som utstrålar rätt energi. Om ägarna utstrålar fel energi och inte fyller ledarrollen så kommer hunden automatiskt att bli ledare för sin ”flock”. Han hävdar att tiken uppfostrar sina valpar genom att markera med tänderna och att det är därför det fungerar så bra med hans korrigerande ”bett”. En viktig del i Cesars rehabilitering är att få hundarna i rätt sinnesstämning, att göra dem lugna och undergivna. Cesar menar att det i en flock bara finns två roller: ledare och följare.

Cesar Millan (Millan, Peltier 2009) bygger sin träning på att korrigera oönskade beteenden för att få hun­darna att bli lugna och undergivna. Han använder metoder för att korrigera hundarna som han säger att han hämtat från naturen och han pratar ofta om att tikar och ranghöga djur korrigerar de som är lägre i rang för att få dem att inta en lugn och undergiven attityd. Han menar att det finns en skillnad mellan bestraffning och korrigering. En korrigering är enligt honom en omedelbar reaktion för att avbryta ett beteende medan en bestraffning är beroende av att den bestraffade förstår att den gjort fel. Överlagd bestraffning är något som uteslutande människor sysslar med och det fungerar inte på hundar för de vet inte vad som är ”rätt och fel”, han föredrar alltså orden korrigera eller tillrättavisa framför bestraffa. Han korrigerar med ”energi, kroppsspråk, ögonkontakt och beröring”. När andra säsongen av Dog Whisperer sändes på TV kom Cesar i kontakt med en psykolog, Alice Clearman som förklarade de vedertagna termerna Positiv förstärkning (R+), Positiv bestraffning (P+), Negativ förstärkning (R-) och Negativ bestraffning (P-) för honom. Även om han förstod att han till stor del använde P+ (Positiv bestraffning) så var han fortfarande inte bekväm med ordet ”bestraffning” eftersom det är något som bara människor gör (oklart om han menar att hundarna ser honom som en hund eller en människa). Han valde alltså att fortsätta använda ”korrigera” och ”tillrättavisa” istället för Positiv Bestraffning eftersom han tyckte det lät bättre. Han menar vidare att han inte ”slår eller nyper” hundarna utan att han ”efterliknar valptikens eller en annan ranghög hunds tillrättavisande bett”. Han kan även rycka i kopplet eller stöta till hunden med foten på bakdelen för att ”bryta ett beteende och få den att förstå att beteendet inte accepteras i flocken”. Sparken jämför han med att knacka en kompis på axeln. Cesar Millan menar att användandet av disciplin skapar en win-win-situation och att all träning måste bygga på positiva erfarenheter för hunden. Han skriver i sin bok Ledarksp med Cesar, i avsnittet om “Världens bästa verktyg” att man måste ha absolut gehör för tajming för att lyckas med exempelvis en kastkedja eftersom ”en nanosekund för tidig eller för sen korrigering skämmer allt.” Han hävdar vidare att han alltid använder så lite tryck som möjligt för att nå önskat resultat.

Cesar Millan använder i sin bok Ledarskap med Cesar (Millan, Peltier 2009) den populära termen Positiv Förstärkning och menar att den är ytterst relevant när det kommer till inlärning av beteenden. Han är noga med att poängtera att han själv använder belöning när han tycker det behövs men att han föredrar att arbeta med andra metoder. Han skriver i sin bok att ”Den uppfostringsmetod som de flesta känner sig bekväma med att använda när det gäller att förändra beteenden hos både människor och djur är den positiva förstärkningen. Denna känns bra, både för den som utför åtgärden och för den som den är riktad mot. Dock bör man hålla det hela inom rimliga gränser”. Med rimliga gränser menar han att den positiva förstärkningen inte får an­vändas slentrianmässigt så den förlorar sitt värde. Han menar också att man inte kan ge godis eller beröring till en hund som är rädd eller nervös eftersom det förstärker rädslan och osäkerheten. Han menar att klick­erträning kan vara effektivt och ”hos vissa djurarter till och med påskynda inlärningen” men att den funkar bäst när man ska lägga till, inte när man ska ta bort ett beteende (även om han säger att det förvisso går att ta bort ett beteende genom att ersätta med ett annat). Klickerträning fungerar enligt Cesar för att lära in trick, normal vardagslydnad hos normalsnälla, balanserade hundar med låg-till-medel-energi men eftersom ”hun­darna han arbetar med är mycket obalanserade kan inte deras beteende ändras för en godbit, hur läcker den än må vara”. Cesar menar även att man måste kombinera klickerträning med korrigeringar (positiv bestraffn­ing).

Cesar använder sig ofta och gärna av en metod som kallas för flooding. Han kallar det för att hunden “möter sina rädslor” och det går ut på att han tar med hunden till det den är rädd för. Väl där tar han bort alla möj­ligheter för hunden att fly undan. Oftast innebär det att han har hunden kopplad i strypkoppel och korrigerar den när den försöker gå iväg. Exempel som jag stött på i hans program kan vara en hundrädd hund som placeras i en stor grupp hundar utan möjlighet att komma undan, vattenrädda hundar och hundar som är rädda för blanka golv eller trappor släpas ner i vattnet/över golvet/upp för trappan i strypkoppel, hundar som är rädda för en plats eller föremål tvingas vistas nära det utan flyktväg. I ett avsnitt har han konsturerat en specialhusvagn där han har skärmar runt hunden som visar saker den är rädd för och spelar upp obehagliga ljud som varvas med mattens röst samtidigt som hunden springer på ett löpband. Han menar att när hunden inte kan backa ur kommer den till slut att komma över det den är rädd för. Samma metod används av vissa psykologer i syfte att få människor att komma över sin rädsla. Det kan då innebära att en person stängs in i ett rum med ormar för att bota en fobi eller att ta upp människor med akrofobi på ett tak för att hjälpa dem komma över sin höjdrädsla. Metoden ifrågasätts dock starkt, särskilt i fråga om rehabiliterig av djur som inte har samma möjlighet att resonera. De vet inte att det är ett övergående stadie och får panik av den starka räd­slan. Cesar menar att man, genom att ta små steg bara gör rädslan värre, och säger i episoden om Baby Girl, hunden som sätts in i husvagnen “If I do baby steps, I’m just going to make her more and more fearful”.

Cesar skriver i sin bok Ledarskap med Cesar (Millan, Peltier 2009) att det i rehabiliteringen är väldigt viktigt att rätt energi råder och att hundarna influeras av människornas och de andra hundarnas lugna, säkra energier. I vissa avsnitt, där ägarna blir oroliga över Cesars metoder kan Cesar påpeka att det är ägarnas neg­ativa energi som får hundarna ur balans. Ett exempel är avsnittet om Jonbee där matten tycker det är jobbigt när Cesar ser ut att slåss på liv och död med hunden som inte vill bli hanterad inomhus. En annan situation när Cesar menar att ägarnas energi orsakar obalans i hunden är när hunden återförenas med sina gamla ägare efter en kortare eller längre separation. Exempel är avsnitten om Trinity och om Emily som har behandlats för sina problem med andra hundar och vid återföreningen efter en vistelse på Cesars center börjar slåss med en de andra hundarna på centret. Cesar menar att energier är något som finns i oss, i hundarna, i naturen och allt runt omkring oss. Han menar att inställning, kroppshållning och utstrålning är avgörande för hur hun­darna tolkar oss och har man inte rätt energi så märker hundarna det direkt. Han försöker få folk att hitta ett sinnestillstånd de kan plocka fram när de ska hantera sina hundar, ett tillstånd där de är lugna och säkra. Den energin ska genomsyra allt vi gör och få hundarna att hamna i rätt sinnesstämning själva.

Cesar Millan poängterar i nästan varje avsnitt av Dog Whisperer (säsong 1-7) vikten av fysisk motion. Han menar att många hundar blir obalanserade pga bristfällig motion. Utifrån den bild som ges i avsnitten verkar situationen väldigt annorlunda jämfört med Sverige. I USA går många människor aldrig ut med sina hundar, de rastas i trädgårdar eller tas på enstaka kortare promenader. Cesar har sagt att i den bästa av världar skulle hundarna få komma ut på promenad två gånger om dagen men med tanke på hur upptagna människorna är så är det orealistiskt enligt honom. Han rekommenderar ofta ägarna att skaffa löpband eller cykla, åka inlines eller springa med hundarna. Han förordar den här typen av motion även för små valpar och har i avsnittet om Wilshire rekommenderat daglig löpbandsträning för att den tre månader gamla valpen ska bränna energi och bli mer foglig. Jag har aldrig sett honom prata om att det kan bli för mycket fysiskt aktivitet för hun­darna. Cesar använder rutinmässigt fysisk motion för att trötta ut hundarna och göra dem enklare att arbeta med. Hundarna som visas i TV ses ofta flämtande, säkert delvis pga värmen och stress men troligtvis även pga ansträngande motion de inte är vana vid. Jag har aldrig sett Cesar förorda enbart motion eller aktivering som lösning för en hund utan det kombineras alltid med regler och disciplin. Cesar menar att hunden får sin mentala stimulans av promenaden med sin ledare, att den får koncentrera sig och på så vis uppnås en balans mellan fysisk och mental stimulans.

Cesar Millan (2009, Dog Whisperer säsong 1-7) menar att ”energin” är det viktigaste redskapet i hundträn­ing och att det är den som avgör om det verktyg man använder kommer få önskad effekt. Fel använt kan alla verktyg skada hunden. Cesar skriver i sin bok att kastkedjor/burkar, slag och vattensprutor är dåliga eftersom det är svårt med tajmingen och att hunden ofrånkomligt kopplar ihop ”korrigeringen” med den som utdelar den vilket minskar förtroendet. ”Att få något kastat på sig ingår inte heller naturligt i en hunds värld. Det kan kanske få den att låta bli att repetera ett oönskat beteende, men det kommer inte att öka förtroendet för den som kastade, och hunden kommer inte heller att bli lugnare och tryggare på det viset.” Cesar använder i sina hembesök och i sin show de verktyg som ägarna normalt använder på hundarna. I Dog Whisperer har allt från stryphalsband till stackel- och elhalsband (som är förbjudna i Sverige) använts. Han använder enligt egen utsago helst ett enkelt rep eller strypkoppel som han sätter högt upp på hundens hals, bakom öronen. Där, menar han riskerar han inte att strypa lufttillförseln utan får största möjlighet att påverka hunden med sina ”initiativ”. Kopplets placering gör även att hunden inte kan nosa som den vill (viktigt för ledarskapet) och att den får ”en stolt kroppshållning”. Han skriver i sin bok att stryphalsband låter så otrevligt och hade föredragit ett annat ord, förslagsvis ögle- hals- eller kontrollkedja. Cesars specialtillverkade halsband Illu­sion (döpt efter hans fru) fungerar på samma sätt. Halsbandet är egentligen tredelat, de två nedre halsbanden håller det tredje på rätt plats, strax bakom öronen och förhindrar det från att kasa ner till den kraftigare delen av halsen. Det översta halsbandet är ett tunt stryphalsband och de två nedre är bredare och deras enda funk­tion är att hålla strypkedjan på den plats där den har mest effekt.

Vad jag kunnat utläsa bygger Cesar väldigt mycket av sin verksamhet på dominans och i de allra flesta avsnitt jag sett är hans analys av problemet att hunden är dominant och att ägarna är dåliga flockledare. Han menar att om bara maktförhållandet förändras, så att ägarna blir dominanta istället för hunden så kommer problemen att lösa sig. Den hypotes han bygger sitt arbetssätt på är väldigt omdiskuterad och ordet domi­nans har nu för tiden en helt annan innebörd än när dominansidéerna kom in i hundträningen. I en artikel av Per Jensen (1983) konstateras att dominans i etologiska termer är en definition av företräde, den som har företräde till begränsad föda eller begränsat vatten eller företräde till en sexuell partner. Detta innebär i realiteten att rangordningar framförallt uppstår hos djur i fångenskap, där resurserna (mat, vatten, sovplats etc) är begränsade. Enligt den amerikanska etologen Thelma Rowell som studerat rangordning hos apor är strikt rangordning ett sjukdomstillstånd, ett tecken på att flocken inte lever i naturlig harmoni. Detta grun­dade hon bl a på det faktum att obduktioner av apor som vistats i flockar i fångenskap visade att ranglåga djur ofta hade sjukliga förändringar, troligen förorsakade av långvarig stress, tex. binjureförstoring, mag­sårsliknande förändringar mm. Rangordningen är ett repellerande, avståndsökande system som kommer till för att undvika aggressioner när det finns många konfliktpunkter. På så vis blir det färre slagsmål över mat, vatten och andra resurser och flocken slipper allvarligare skador. Det här räcker dock inte till för att göra djur till flockdjur, det måste finnas attraherande faktorer -saker som gör att individerna vill leva tillsammans men tyvärr har dessa inte studerats så ingående ännu. Etologin har på senare år försökt granska de sam­manhållande faktorerna mer eftersom de anses fylla en långt större funktion än rangordningen. De flesta djurgrupper som studerats karakteriseras inte av aggressiva relationer, utan av förhållanden som närmast kan betraktas som vänskapliga och kärleksfulla. Djur ligger tätt tillsammans och värmer varandra, de samarbetar i jakt och när de undviker att själva dödas, de varnar varandra för rovdjur och berättar var det finns föda. Sa­marbete och närhet är två viktiga funktioner i flocklivet som kanske är mer relevanta och lättapplicerade att använda i hundträning än vad dominans och ledarskap är. Med tanke på att vi dessutom är av två helt olika arter och utöver det slipper konkurrera med våra hundar om mat och sovplats så är det rätt långsökt att det skulle finnas en rangordning mellan oss. Nypublicerade etologiska studier konstaterar att dominansteorierna som Cesar Millan bygger sina metoder på inte stämmer överens med verkligheten och att det dessutom är helt meningslöst att använda sig av dem i hundträning eftersom hundar är hundar och människor människor (Worm Christiansen 2010).

Cesar (Millan, Peltier 2009) brukar använda i huvudsak sex redskap i sin ”rehabilitering” av hundarna. Han använder sig av ”bettet”, koppelrycket, ”Tsst-ljudet”, njursparken, flockledarpromenaden och alfarullningen. Bettet är enligt honom själv en beröring tänkt att efterlikna dominanta hundars ”bett” som han menar att de använder för att dominera ranglägre djur och få dem att göra som de vill. Han menar att tikarna uppfostrar sina valpar genom att bita dem men omfattande forskning (publicerad i Alfasyndromet, Hallgren 2006) visar att tikarna och de äldre djuren är överseende och förlåtande mot de många gånger jobbiga valparna. Bal­anserade, lugna djur i en välfungerande flock håller inte på och biter eller tillrättavisar varandra på det sätt som visas i Dog Whisperer. Som jag ser det är “bettet” i själva verket ett slag med fingrarna på halsen eller sidan på hunden. Även om slaget som han kallar ”bett” inte verkar vara särskilt hårt i de flesta fall är det tillräckligt för att få hunden på andra tankar eftersom det även är en påminnelse om att något mycket värre kan hända. I vissa avsnitt slår han även hunden helt ogenerat (Emily och Bella är två exempel, Dog Whis­perer säsong 1, episod 11 och säsong 5, episod 13). Cesars speciella sätt har fångat tittare över hela världen och givit honom smeknamnet “Hundprataren”. Han lyckas få hundarna att reagera helt annorlunda än när ägarna hanterar dem och det har flera anledningar. När Cesar tar sig an en ny hund kommer han in som en, för hunden helt okänd person. Hundarna är ofta lite avvaktande och när Cesar sen överraskar dem genom att tillrättavisa dem för allt de gör så blir de paffa och vet inte hur de ska bete sig. Cesar brukar inleda arbetet med varje hund med något han kallar ”flockledarpromenaden”. Det går ut på att han sätter kopplet högt upp bakom öronen på hunden och tar hunden på en promenad. Om ägarna har ett stryphalsband/kedja redan så använder han den, annars tar han deras vanliga koppel, vänder på det och trär kopplet igenom handtaget för att bilda en strypsnara. I de fall man får se vad han gör under promenaden kan man konstatera att han kor­rigerar hunden när den gör något annat än att gå bredvid eller bakom honom. Enligt hans bok ska hunden ha blicken rakt framåt, som om den vandrade en lång vandring med sin ledare. Om hunden tittar på något annat eller försöker nosa rycker Cesar i strypkopplet. Om hunden har problem med att möta andra hundar eller reagerar på skateboards eller liknande rycker Cesar så fort hunden visar minsta intresse för störningen. Cesar använder sig av stryphalsband i de allra flesta avsnitt jag sett. Han utsätter hunden för det den har problem med och rycker i kopplet för att bestraffa hunden för att den reagerar på störningen. Syftet är att hunden inte ska våga utföra det oönskade beteendet. Han rycker i sidled eller uppåt och har i några avsnitt hängt upp hundarna i stryphalsbandet (Jonbee, säsong 2 episod 4 och Shadow, säsong 4 episod 16) tills de fått allvarli­ga problem att andas. Fysioterapefter och veterinärer har konstaterat att det finns stora faror med att använda stryphalsband. I en studie av 400 svenska hundar konstaterades det att 63% av hundarna hade någon slags problem med rygg eller nacke. Av de som korrigerats med ryck i kopplet eller själva drog väldigt mycket hade hela 91% defekter i rygg eller nacke (Hallgren, 1994).

Övergripande finns det ett par saker som gäller för de flesta avsnitten jag har sett. Hundarna är förhållandevis ofta omplaceringshundar, vissa med en trasslig bakgrund och en vistelse på något av USAs alla ”shelters” där de levt i hundgård eller bur. Ägarna är ofta väldigt okunniga om rasernas arbetsbakgrund och särskilda behov. Många saknar helt kunskap om hundar och vad en hund behöver för att må bra. Detta innebär att de motioneras bristfälligt (ibland inte alls!) och när de får gå ut är det enbart korta rundor. Vidare består Cesars analys ofta i att hunden är dominant, att den ser sig som flockledaren och att den bestämmer över familjen den bor i. Han har med dominans i beskrivningen av nästan alla hundar han behandlar. Vissa hundar beskriv­er han som dominanta, andra som rädda och dominanta, nervösa och dominanta osv. Cesar förordar motion, disciplin och först efter det ömhet som en lösning på de flesta problem han arbetar med. Motionen består i raska promenader med hunden, där alla beteenden utöver att snällt följa med i kopplet korrigeras. Hunden tillåts nosa först när ”flockledaren” tillåter det. Om ägarna inte har möjlighet att motionera tillräckligt eller om problemet inte försvinner efter promenaderna så rekommenderar han då och då löpbandsträning. Hunden tvingas upp på löpbandet om den inte självmant går upp och binds sedan fast där tills den vant sig. Han åker även inlines och cyklar med hundarna för att trötta ut dem och göra dem fogligare. Men den lösning som är universell, som han tar till i nästan samtliga avsnitt jag sett är ”flockledarpromenaden”. Med den brukar han inleda arbetet med hundarna, han går först en promenad med dem, sen börjar han jobba med deras specifika problem. Om hunden har problem med hundmöten eller är rädd för en viss plats så arrangerar han en situa­tion där hunden tvingas möta det den har problem med. Alla oönskade beteenden korrigeras i mötet. Hundä­garna är ofta oerhört förvånade över det han lyckas med.

I avsnittet Demon Chihuahua träffar Cesar chihuahuan NuNu som två månader tidigare omplacerats till en kvinna vid namn Tina. Chihuahuan är väldigt osäker och Cesars analys är att NuNu är en nervös och domi­nant hund som tagit över ledarskapet. Avsnittet präglas som många andra avsnitt av Dog Whisperer av ett dramatiskt upplägg där allt från musik och tillbakablick till ordval och videoeffekter skapar en bild av hur hemskt besvärlig hunden är. Det här syftar med största sannolikhet till att göra showen intressant för tittarna men det ger också Cesar fritt spelutrymme när det kommer till val av metoder och hantering av hunden. En tillbakablick från tidigare avsnitt som handlat om chihuahor ger en bild av dem som bitska men lite fåniga monster. Voiceovern och Cesar gör sig lustiga över ”El Diablo”, den livsfarliga chihuahuan men med tanke på att chihuahan är en av de hundar som toppar bettstatistiken i USA (Applied Animal Behavior Science, 2008) menar jag att det inte är vidare roligt, eller konstruktivt att skämta om det. I det aktuella avsnittet har ägaren problem med att NuNu biter alla utom henne själv. Cesar menar att detta är dominans, att han styr huset och att Cesar måste ta över huset och göra det till sitt eget och få hunden att ge upp. Han sätter sig i soffan bredvid matten och ber henne lyfta över NuNu i hans knä. NuNu ser obekväm ut och försöker gå därifrån, Cesar stoppar honom och NuNu svarar genom att bita/varna honom. Cesar ”biter” och håller fast NuNu och förklarar att det är så hundarna gör, de tvingar den andra att ge upp. När han slutat kämpa emot släpper Cesar honom och han springer iväg med svansen mellan benen. Han hindras att gå tillbaks till sin matte eftersom han enligt Cesar skulle få mer makt då. Efter en promenad där Cesar visar hur ägaren ska vara flockledare och styra varje steg som tas är de tillbaks i huset. Cesar sätter sig på sängen, en plats som NuNu brukar försvara genom att bitas. NuNu springer bort från Cesar som förklarar att hunden inte är rädd utan att Cesar ”äger” huset. I återbesöket har ägaren försökt stärka sitt ledarskap, Cesar visar än en gång hur hon ska ”bita” NuNu om han gör något oönskat. De lyfter honom i nackskinnet och på promenad går han med svansen mellan benen. NuNu ser riktigt olycklig ut.

I andra avsnittet jag granskat möter vi Kane, en grand danois som är rädd för blanka golv. Matte till hunden är lärare och har ibland med sig honom till skolan. Han är en fantastisk hund, en hundig hund som gillar hundiga saker som ägarna säger. En dag sprang han i korridorerna i skolan och halkade rakt in i en glasdörr, sedan dess är han rädd för blanka underlag, rena golv och våta vägar. Matte har med sig en matta som han är bekant med och hon vill inte tvinga in honom i skolan för det tycker hon är grymt. Cesars analys är att ägarna förmänskligat Kane och daltat med honom när han halkade. Han tar Kane på en promenad i sitt hem­magjorda stryphalsband (han vänder på kopplet och drar det genom handtaget för att få en strypfunktion). Kopplet sätter han högt upp bakom öronen och förklarar att han vill att hunden ska lita på honom så fort som möjligt. Kane tittar bak på sin matte, uppvisar stressbeteende, börjar flämta, flackar med blicken och när de kommer till skoldörren försöker han slita sig. Han tvärstannar och Cesar drar in honom i kopplet. Kane tittar bort, ser rädd ut, flämtar, dreglar. När Cesar försöker gå framåt halkar Kane och tappar balansen, han lägger sig ner och Cesar får honom att stå upp igen genom att lyfta under magen. Efter ett tag går Kane med Cesar men huvudet hänger och svansen är rakt ner. Han stryker längs med väggarna.

Opie är en sexton månader gammal omplaceringshund, en labradormix som kommer från ett djurhem. När hon fick honom fungerade han bra med andra hundar men hans beteende när han är i koppel har gradvis blivit värre. Matten har tre hundar totalt och problemen med Opie börjar bli alldeles för svåra att hantera. När de går promenader gör han utfall mot andra hundar och har flera gånger råkat bita sin matte i upph­etsningen. Hon har gått på lydnadskurs med honom och fick då en halti rekommenderad. Cesar menar att Opie är som han är för att ägaren ger honom närhet och kärlek men ingen disciplin. Jag tror att han har fått dåliga erfarenheter från hundmöten som sedan lagrats på varandra och gjort att problemet blivit värre och värre för varje möte. Det blir väldigt lätt en ond cirkel där ägaren blir lamslagen när den ser en annan hund, misslyckas med att ge sin hund det stöd den behöver och så har hunden börjat göra utfall och fått ännu ett dåligt hundmöte på sin lista av dåliga erfarenheter. Cesars lösning är att disciplinera hunden, att bli flockl­edare och sätta gränser. Han börjar med att ta hunden på en promenad. Han rycker upprepade gånger i haltin för att Opie ska se på honom, han sparkar honom i sidan och rycker i kopplet för att bryta en fixering. Efter sin inledande promenad ger han kopplet till matten som går med Opie, Cesar visar hur hon ska föra sig och vilken kroppshållning hon måste ha. Han förklarar att ”om hunden bara är dig undergiven kommer du kunna ta vilket problembeteende som helst som hunden har, även om det pågått i flera år kan det försvinna. Hun­darna lever i nuet”. När Cesar kommer på återbesök tre dagar senare visar det sig att problemet finns kvar. Opie har bitit matte redan första promenaden efter Cesars besök.

Flirt är en nakenhund som är jättevänlig, full av energi och troligtvis väldigt stressad. Matten har två hundar och den ena är ”exemplarisk” medan Flirt är ett yrväder. Hon älskar allt och alla, vill fram och hälsa och flänger i kopplet. Hon får brännsår av sitt stryphalsband och drar så mycket att hon nästan kväver sig själv. Cesar ser en likhet med matten som också är väldigt hetsig, pratar fort och är sällan stilla. Hon säger att hon ”inte vill förstöra hennes vänliga personlighet”. ”Flirt vet när hon har gjort fel, hon blir jättelåg och ser ledsen ut”. Cesars lösning är att promenera med hunden för att lära den disciplin. Han sätter stryphalsbandet högt upp bakom öronen och går sakta. Flirt drar bort från honom och när han hämtar Daddy, pitbullen går hon sakta, bortåt. Flirt ser lugn och avvaktande ut och matten Barbie tror att det är någon annans hund. Hundar är anpassningsbara varelser och de kan väldigt snabbt anpassa sig till givna förutsättningar. Det finns väldigt lite som talar för att Flirt skulle vara ”botad” efter fem minuter med Cesar. Det verkliga arbetet börjar när Barbie ska träna med henne. Jag tycker det är helt onödigt och rent av elakt att korrigera en hund som Flirt. En redan stressad hund behöver inte mer stress, hon behöver lugn och ro och en meningsfull vardag. Hon behöver lära sig alternativa beteenden istället för att hoppa, va i folks ansikte och dra i kopplet. Jag hade satt på henne en sele och arbetat med koppelövningar, först utan störning och sen med upptrappning när hon lärt sig gå i koppel utan att dra. Jag tror att Flirt hade varit väldigt enkel att träna med, hon har fullt av energi och matten har redan en massa bra belöningar i sin repertoar. Dessa chanser tar inte Cesar utan han föreslår dominans och lydnad som den enda lösningen. En människa som Barbie -som har svårt att sätta gränser, inte vill förstöra hundarnas personlighet och själv är ganska hyperaktiv tror jag hade varit en enkel match att få att träna med belöning istället för bestraffning. Om man ger en människa en träningsform som absolut inte passar dem ser man till att de aldrig kommer att tillämpa den. Barbie är i showbiz och spelar in reklamfilmer med sin andra hund, hon har en hel värld av roliga tricks och belöningsbaserad lydnad framför sig. En sele, en klicker och ett par timmar youtube-film hade gjort susen för Barbie och hennes hundar. Jag tror också att lugn och ro, en trygg plats för Flirt och rätt sorts, lugna aktivering är en förutsättning för att hon ska komma ner på jorden. I uppföljningen står det att saker är som de brukade igen för Barbie och Flirt.

I avsnittet Scared family dog som handlar om Ruby, en tvåårig vizsla drar Cesar på ordentligt med ledarskap och bestraffningar. Ruby är en helt livrädd hund och med tanke på att ägarna upplevt problem sedan de fick henne vid åtta veckors ålder så är det inte helt otänkbart att hon haft problemen med sig sedan valptiden och att en del av rädslan säkert beror på avel och prenatala orsaker. Ruby skäller, gör utfall, morrar och bits och hennes blick är stirrig och osäker. Cesars lösning på problemen är att tvinga Ruby att möta sina rädslor och att han visar henne att han inte kommer backa bort från det hon försvarar. Cesar menar att en ledare ska kunna ta ifrån en ranglägre individ vad som helst utan protest och genom att låta henne behålla sitt tuggben så göder man hennes dominans och aggression. Cesar börjar med att tvinga henne närmare kamerateamet, hon har svansen mellan benen och när hon rör minsta lilla på huvudet så korrigerar han med strypkedjan. Han ger henne ett ben och låter henne börja tycka om det. När han försöker ta det biter hon -han rycker till i kopplet och håller det uppåt, rycker flera gånger. Nästa gång lägger hon sig på sidan, ser nervös ut. Han ska få henne att komma över sin rädsla för vatten och släpar ner henne i poolen, hon kämpar emot ända fram till kanten. När han fått i henne i vattnet ett par gånger ska barnen försöka, dottern hoppar i och hunden följer efter för hon sitter fast i stryphalsbandet. Efter en uttröttande simtur ska klorna klippas och Cesar får hjälp av sin fru Illusion. Han lägger en handduk över Rubys huvud och Illusion klipper klorna. Cesar håller ett grepp om hundens hals och rycker då och då i strypkedjan. Föräldrarna i familjen ser nöjda och lite spända ut och konstaterar glatt ”Om vi bara blir flockledare nu så kommer vi fixa det här”.

Avsnittet handlar om Boomer, en tonårig chesapeake bay retriever som skäller och härjar rundor i parets hus och trädgård. Han kan stå och skälla utanför en stängd dörr och när ägarna släpper in honom springer han in genom rummet till en dörr som varit öppen hela tiden, går ut och ställer sig och skäller vid den stängda dör­ren som ägarna precis släppte in honom igenom. Hunden är tydligt stressad och Cesar drar slutsatsen att han är understimulerad. Och dominant. Lösningen är, inte i första hand att motionera Boomer eller ge honom en meningsfull sysselsättning utan att utöva dominans, visa vem som är flockledaren och sluta behandla honom som ett barn. Cesar berättar förvisso om rasens arbetsbakgrund och säger till ägarna att de borde gå ut med honom varje dag men det som visas i avsnittet är korrigeringar. Cesar instruerar ägarna hur de ska kor­rigera honom varje gång han skäller. Han går inte närmare in på att hunden försöker säga något genom sitt beteende eller förklarar för ägarna att det finns en fara i att ta bort hundens möjlighet att tala om det. Han lär dem att bestraffa bort den väldigt viktiga påminnelsen att deras hund inte mår bra.

Josh är en omplaceringshund som kom med beskrivningen ”farlig hund”. Han har svårt för att bli kammad och klippt, vaktar sin mat mot vissa av familjemedlemmarna och har bitit en vän till familjen. Matte älskar sin hund, han är kelig och sitter gärna i hennes knä men hon är förtvivlad och söker hjälp hos Cesar Millan. Hans analys av Josh är att han är dominant och äger sin ”hona”. Enligt Cesar har det blivit en maktkamp mellan två hanar och huset har blivit Joshs revir. Lösningen är att ta ifrån honom ledarskapet och tvinga honom att underkasta sig och acceptera situationen. Cesar tar honom på en ”ledarskapspromenad” och berät­tar att Josh kämpat emot en del under rundan (han nämner fem tillfällen) men att han nu vunnit ledarskapet från honom. Han sätter igång och kammar Josh som ogillar det men accepterar situationen. Cesar säger att Josh eftersom han inte haft något val har han lärt sig tycka om det han en gång tyckte illa om och att han ”lärt sig respektera och lita på den här nya människan som kommit in i hans liv”. När Cesar rättar till stryp­kopplet börjar Josh visa tänderna och biter honom i handen. Cesar säger ”Det här är bra” och tar ett tag över nacken på Josh som piper till och fortsätter kämpa. Han biter omkring sig och Cesar trycker in fingrarna i halsen upprepade gånger. Cesar korrigerar, tar strypgrepp och försöker se till att hunden inte kan bita honom. Så fort han släpper ett grepp försöker hunden bita sig fri. När han ska klippa Josh håller han ett grepp om pälsen/skinnet i nacken och trycker honom mot bordet. Josh försvarar sig och morrar och han biter mot den vassa saxen. När Josh till slut lugnar sig lite och flämtar (troligtvis av stressen och ansträningen) säger Cesar ”Han börjar vänja sig”. Speakern talar om att ”Cesars grepp gör inte ont, utan det är stadigt och bestämt. Han använder sin hand som en dominant hund använder sin käft”. Cesar fortsätter att förklara ”Jag kväver honom inte, jag håller bara fast honom”. Han håller handen över nacken och fingrarna in i sidan av halsen. Hunden piper till och lägger sig ner och han fortsätter ”Sådärja, du ser hur han slappnar av, han känner sig lättad. Han har en massa i bagaget”. Efter det håller Cesar Josh så att matte kan försöka klippa honom. Han kämpar emot igen och försvarar sig. Efter ett tag ger han upp och sitter stilla, han flämtar ansträngt och Cesar säger ”Ser du hur hans attityd förändrats -han låter oss göra det nu”. Josh visar fortfarande tänder när de hanterar honom. Cesar skämtar lite med matten och avslutar med att hålla med matten om att Josh verkar vara en lyckligare hund nu ”Ja, vi har avlägsnat en massa giftig energi ur honom”.

Emily är ett av Cesars omtalade Red Zone-fall och kallas av honom själv för ”ett av de värsta fallen någon­sin”. Avsnittet handlar om Emily, en sexårig pitbull som har problem vid hundmöten. Emily har enligt speakerrösten spenderat sitt liv i familjens trädgård och får inte gå ut. Hemma är hon ”världens gulligaste” och hon fungerar bra med människor men när hon ser en hund på promenader blir hon som förbytt. Hon börjar gnälla och skälla, drar i kopplet och vill fram till den andra hunden. Cesars analys av problemet är att ägarnas flathet och regellösa liv har skapat en potentiellt livsfarlig hund som vill attackera alla hundar hon ser. Cesars lösning är att ta över ledarskapet och när hunden kämpar emot (för det kommer hon att göra) inte ge efter. Han tar ut Emily i ett hemmagjort strypkoppel och möts direkt utanför huset av sin fru med hun­den Daddy på cirka två-tre meters avstånd. Emily reagerar direkt och börjar dra mot Daddy, Cesar gör inte mycket mer än att hålla i kopplet, säga sitt ”tsst” och sedan konstaterar han att Emily nått en viss nivå av aggression. Han konstaterar att hon är en Red Zone och måste därför utföra en ”dominansritual”. Ritualen är en alfarullning där han trycker ner Emily i marken, med händerna på halsen och sidan samtidigt som han då och då rycker i kopplet. Cesar förklarar vad han gör ”Det kan se illa ut, men hundar trycker ner varann mot marken för att få den andra hundan att visa vissa beteenden”. Så fort trycket lättar försöker Emily komma upp igen och hon börjar dra mot den andra hunden. Cesar korrigerar henne några gånger och hon försöker sedan dra åt andra hållet. Han fortsätter att korrigera henne på olika sätt, mestadels koppelryck för att sedan utföra en till alfarullning mot vilken hon kämpar emot lite mer. Han trycker henne över halsen och till slut slutar hon kämpa. Hon ligger kvar på marken och flämtar trots att han lättar på sitt grepp. Cesar konstaterar att Emily måste umgås med minst 50 hundar varje dag och bestämmer sig för att ta med henne till sitt center i sex veckor. Han tar in henne till sin flock i hundgården och blir snabbt omgiven av hundar. Hon kryper ihop och lägger sig ner. Han tar ut henne i ett angränsande område och när hon morrar på en av hundarna genom gallret slår han henne i huvudet. Det rasslar av metall när han slår men jag kan inte se om han har något i handen för det klipps. Efter 14 dagar har Emily börjat anpassa sig men hon har fortfarande svårt att slappna av i flocken. Cesar försöker få henne att sitta och ligga ner och korrigera fram att hon ska vara stilla. När ägarna kommer på besök varnar han dem för att hon kan attackera en annan hund, eftersom det var så hon brukade göra med dem. Han ber dem skicka ut lugn energi. När husse går med Emily i hägnet och kom­mer fram till Cesar och matte så sträcker sig Cesar omedelbart efter kopplet. I samma ögonblick attackerar Emily en hund som står bredvid. Cesar hänger upp henne i stryphalsbandet och tvingar sedan ner henne på sidan. Hon verkar nu ha vant sig vid att bli alfarullad och kämpar inte emot. Under följande fyra veckor fortsätter rehabiliteringen och Emily får lära sig hur man uppför sig. Han visar bland annat sina matritu­aler och sätter henne på ett löpband. Han skrattar och säger ”Emily tycker verkligen om det här, Emily har jätteroligt”. Emily går förvisso utan koppel när hon är på bandet men hon ser stressad ut, och som att hon blickar bort men inte kan gå bort. Hon har påsar under ögonen. Sen visar han en ”psykologisk övning” där han gör sitt ”Tsst-ljud” åt henne bland många andra hundar. Hon lägger sig ner, slickar sig om munnen. ”Det här är jättebra, hon gör det självmant. Jag har inte sagt vad hon ska göra”. Sen visar han hur hon lägger sig på ryggen bland andra hundar. När hon väl kommer hem igen förklarar han att eftersom han inte arbetat med henne och ägarna eller i hennes hemmiljö så kommer hon nu att göra som hon brukade när hon var med dem. Han tar henne till hennes ”värsta mardröm”, grannens dobermann som står bakom ett stängsel. Han korrigerar henne fram till stängslet, korrigerar när hon ser på dobermannen och tvingar henne att vända ryggen till och sitta. I slutet gråter ägarna och berättar om sina skuldkänslor över Emily.

”Jag tränar inte hundar -Jag rehabiliterar dem”

Cesar har invändningar mot att använda belöningsbaserad träning och säger att den må fungera bra vid inlärning av nya trick och viss vardagslydnad men att det inte fungerar för att ändra på ett oönskat beteende. Mängder av hundpsykologer som arbetar med moderna träningsmetoder, och rehabiliterar hundar med allvarliga problem skulle inte hålla med. Klickerträning, tvärtemotinlärning och desensibilisering är idag viktiga redskap för att komma till rätta med vad Cesar kallar Red Zone-hundar. Cesar menar att hundarna är alldeles för mycket ur balans för att vara mottagliga för belöningsbaserad träning. Han tar upp ett exempel där han förvisso har rätt men där jag jag tycker att han inte förstått en väldigt viktig poäng. Cesar skriver i sin bok Ledarskap med Cesar att “Man kan kasta en stor saftig köttbit framför en hund i den röda zonen -en hund som utan vidare dödar andra hundar -den tittar inte ens åt den. Kan ni tänka er att man håller på med en klicker eller att man försöker kasta godis, samtidigt som man kämpar för livet för att få en sådan hund att låta bli att anfalla en människa eller en annan hund.” Jag håller helt med honom om att det inte förändrar hundens beteende i önskvärd riktning om man försöker kasta godis på den när beteendet gått så här långt. Hunden är inriktad på att försvara sig och då har man gått för snabbt fram, avståndet var för litet eller så var störningen för svår. Troligtvis händer ingenting med beteendet för att man kastar godis och det kommer inte vara lätt att locka hunden ur situationen med godis eftersom motivationen är helt fel. Hundar vill i besvär­liga hundmötessituationer öka avståndet till den andra hunden och då är det det som är belöningen. Det går utmärkt att arbeta med den här formen av beteendeändring, att man låter hunden slippa undan en störning när den gör ett önskvärt beteende (som att lukta på marken, vrida på huvudet, byta riktning eller ta ögonkon­takt). Det viktiga är att man ger hunden en rättvis chans att göra rätt. Nyckeln till att använda klickerträning för att förändra den här typen av beteende är att man hela tiden lägger träningen på en nivå där hunden klarar av den, att man arbetar sub-threshold. Det innebär att man anpassar avståndet till störningen, graden av störning och motivationen till hundens dagsform så att hunden är tillräckligt lugn och motiverad för att fort­sätta erbjuda önskat beteende så att detta kan förstärkas. Om man däremot försätter sig själv och hunden i en situation som är för svår kommer hunden inte att kunna erbjuda önskat beteende. Då är det helt meningslöst att kasta godis på hunden. Det är tydligt att belöningsbaserad träning är väldigt missuppfattad och oavsett om det är avsiktligt eller ej så ger det bestraffningsbaserad träning en massa spelrum som jag tycker att den inte förtjänat. Många tror att de som arbetar med positiv förstärkning “ger hunden godis för att va snälla”, aldrig säger nej till sina hundar och låter dem bete sig precis hur de vill. Bestraffningsförespråkarna gör sig lustiga över den andra sidan och slipper på så vis bevisa sina egna metoders effektivitet och försvara dess bieffekter. Jag tror att Cesars framgång till viss del varit möjlig för att det finns så få duktiga tränare som är bekväma nog att ta plats i offentligheten och visa på de fantastiska träningsmöjligheter som finns om man ser bortom dominans och bestraffningar. Metoderna är etiska, enkla, välbeprövade och vetenskapligt testade och tränarna finns där -de är bara inte på TV. Om en modern och säker hundträning visades på TV kunde man ersätta “Don’t try this at home” med “Please try this at home!”.

Cesar Millan har under åren fått stark kritik av fysioterapefter, veterinärer, etologer och hundtränare (en stor del finns samlade på websidan Beyond Cesar Millan) eftersom han använt metoder som de menar är skadliga för hundarna. Det är de upprepade rycken i kopplet, halsbandets placering högt upp bakom öronen, användandet av elhalsband och stackel som fått mest kritik. The American Humane Society krävde i septem­ber 2010 att tv-serien omedelbart stoppades eftersom de menar att metoderna är inhumana, omoderna och olämpliga. Listan på människor som ställer sig kritiska till Cesars metoder har vuxit för varje säsong som programmet sänts. Om man ser bortom Cesars beskrivning av vad koppelplaceringen är till för och studerar hundens anatomi så märker man att hundens nacke är som allra känsligast där han väljer att placera kopplet. Många av hundarna han arbetar med är av starka raser och de har ett muskulöst utseende med breda nackar och kraftiga käkar. De ser tåliga ut och utvecklar även sin muskulation ytterligare över nacken om de utsätts för upprepade koppelryck eller drar mycket i kopplet. När Cesar väljer att sätta kopplet uppe bakom öronen på hundarna sätter han det på en plats där flera känsliga nerver sitter, en av dem är trigeminus. Tryck mot trigeminusnerven används i kinesisk tortyr och med tanke på att människors och hundars halsar har väldigt liknande anatomi är det inte en alldeles för vågad chansning att tryck mot nerven gör väldigt ont även på en hund (Hallgren 2008). Halsbandet har fått stark kritik från medicinskt kunniga hundproffs världen över men säljs idag i många vanliga hundaffärer i Sverige. Upprepade koppelryck har en stor risk att permanent skada hundarna och orsaka problem med nacke, strupe och rygg (Hallgren 1994). En effekt av Cesar konfrontativa arbetsmetoder är att människor i hundarnas närhet riskerar att bli bitna. Cesar själv blir biten i flera av de episoder jag har sett och det framkommer i The ultimate episode guide (Milio, Peltier 2009) att producenter och kameramän blivit bitna vid flera tillfällen. Hans sätt att tvinga samman hundar som inte är bekväma med varandra har i flera avsnitt resulterat i att hundarna börjat slåss (Emily, säsong 1, episod 11, samt Trin­ity säsong 4, episod 27). Även ägarna själva blir bitna (avsnittet om Opie är ett exempel, säsong 1 episod 1) och med tanke på hur bestraffningar inte tar bort utan bara maskerar den underliggande problematiken är det ingen vågad gissning att flera av hundarna som rehabiliterats kommer bita igen. Cesar Millan menar själv att han aldrig skulle skada hundarna, att de ska behandlas med respekt och att han alltid använder minsta möjli­ga tryck för att korrigera ett beteende. Likväl innebär koppelrycken, elhalsbanden och alfarullningarna en reell skaderisk, inte bara för hundarna utan även för alla människor som råkar vara i närheten. Skaderisken pågår inte bara när han är på hembesöket utan det kommer, förutsatt att ägarna följer hans råd fortsätta under hela hundens liv.

I Dog Whisper är upplägget väldigt ofta dramatiskt och musik, speaker och storyline skapar en domedag­skänsla där det är liv eller död. Allting handlar om att vinna eller försvinna, i Cesars värld är det en ständig kamp om makten. Han definierar människor, hundar och situationer som bra eller dålig energi, som starka eller svaga. Ledarskap, rangordning och energier är tre begrepp som är väldigt svåra att definiera och vanliga hundägare har sällan en relation till dem. När så vaga begrepp är avgörande för hundens utveckling får den som definierar begreppen väldigt stor makt och allt personen säger väger tungt. Ägarna är dessutom ofta desperata när de söker Cesars hjälp som en sista utväg. Det är inte sällan de berättar att det är avlivning som gäller om inte Cesar kan hjälpa dem komma till rätta med problemet. Även om Cesar är väldigt charmig och trevlig mot människorna han möter så får han dem att inse att de inte duger, att de inte klarar av sina egna hundar. Han förklarar för dem att de är dåliga ledare och gör dem osäkra på allt vad de tidigare trott eller stått för. Många hundägare berättar i första presentationen att de inte vill använda stryphalsband, spruta vatten eller knappt säga till hunden för att det känns oschysst. En del ser hundarna som sina barn. Några minuter senare är de beredda att strypa dem och får lära sig hur hårt de ska rycka i stryplänken för att hun­den ska reagera. Jag tror att desperationen och önskan att hjälpa sina hundar kan få människor att acceptera i stort sett vilka metoder som helst, bara en auktoritet säger att de fungerar.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att det finns mycket relevans i det Cesar Millan säger. Han har fått mängder av amerikaner att börja motionera sina hundar och han har givit dödsdömda hundar en ny chans i livet. Han har fått människor att adoptera istället för att köpa valpar från uppfödare i en värld där hundra­tusentals hundar dödas varje år och han har försökt få folk att engagera sig i sina hundar. Tyvärr har han också bidragit till att ta hundträningen femtio år bakåt i tiden. Cesar Millan förespråkar ett sätt att se på och förhålla sig till hundar som inte har någon modern forskning som stöd. Den dominanshypotes han lutar sig emot har motbevisats av flera etologer som studerat vilda vargar och förvildade hundar. Men det han­dlar inte bara om dominans, Cesar gör mer än att vilseleda sina tittare att de måste dominera sina fyrfota vänner för att få frid i huset. För folk som ser Dog Whisperer framstår det som att problem som hundarna dragits med i flera år går att lösa i ett koppelknyck och att vissa hundar bara blir lugna om de tvingas till underkastelse. Det här har en förödande effekt på helt vanliga relationer och på hundar med väldigt vanliga problembeteende eftersom människor är benägna att ta till sig saker de ser på TV. När deras hund skäller på andra hundar och de inte får någon annan vägledning än att rycka i kopplet eller lägga den på rygg så spelar det ingen roll att disclaimern säger ”Don’t try this at home”. Vidare är analyserna av hundarnas problem­bild väldigt bristfällig och många gånger ogrundad. Cesar Millan säger i sin bok att alla hundar som deltar i programmet är veterinärbesiktade men att han själv vill veta så lite som möjligt när han träffar dem första gången. Det är ytterst sällan han frågar om hundens bakgrund eller utgår ifrån de, många gånger uppenbara händelser som kan ha gjort hunden till den den är. Analysen består istället i stort sett alltid i att hunden är dominant. Lösningen är förenklad och har många biverkningar men även om Cesars metoder skulle fungera som han vill anser jag att målet är allt annat än önskvärt. Jag vill inte ha en kuvad hund som inte vågar ta nå­gra initiativ i rädsla att bli bestraffad och som inte talar om för mig att den inte klarar av situationen. Jag vill ha en livlig, lycklig och välbalanserad hund som har lärt sig att fungera i samhället och trivs här. Jag vill ha en hund som vet att den kan lita på att jag beskyddar den och ser till att lösa situationer som den inte klarar själv. Jag vill ha en hund som följer mig genom svåra störningsmoment och lyssnar på mig men jag vill att den ska göra det för att den tjänar på det och för att den trivs med mig, inte för att den är rädd.

Millan, Cesar & Peltier, Melissa Jo -Ledarskap med Cesar, Natur & Kultur 2006

Milio, Jim & Peltier, Melissa Jo -The ultimate episode guide, Fireside 2008

Svenska Akademiens ordlista, internet 2010-12-04

Dog Whisperer säsong 1-7, National Geographic Channel 2004-2010

Jensen, Per -Den missuppfattade dominansen, www.dogma.nu/artiklar/den-missuppfattade-dominansen. Ursprungligen skriven 1983

Hallgren, Anders -Alfasyndromet, ICA Bokförlag 2006

Hallgren, Anders -Ryggproblem hos hund, eget förlag 1994

Hallgren, Anders -Bedömning av farliga hundar, www.dogma.nu/artiklar/bedomning-av-far­liga-hundar.

Ursprungligen ett inlägg vid Adventure Dog Conference 2008

Hallgren, Anders -Farligt halsband, http://www.dogma.nu/artiklar/farligt-halsband 2008

Worm Christiansen, Freddy -Hundars och vargars beteende, Tanke i tryck 2010

Schilder, Matthijs & van der Borg, Joanne -Training dogs with help of the shock collar: short and long term behavioural effects, http://www.appliedanimalbehaviour.com/article/S0168-1591%2803%2900248-X/abstract. Publicerad på Applied Animal Behaviour Science 2003

Deborah L. Duffya, Yuying Hsub, James A. Serpella -Breed differences in canine aggression, http://www.appliedanimalbehaviour.com/article/S0168-1591%2808%2900114-7/abstract. Publicerad på Applied Animal Behaviour Science 2008

Polsky, RH -Can aggression be elicited through electronic pet containment systems. Pub­licerad i Journal of Applied Animal Welfare Science 2000.

Kansas State University

Department of Agricultural Economics

342 Waters Hall

Kansas State University

Manhattan, KS 66506-4011

Cesar Guvele

Grant Specialist

Research Interests and Experience

Dr. Guvele's main research interest is the efficient use of the waters of the Niles. Also studies issues of poverty reduction, peace and disaster management, and governmental interaction.